Emmy och Emma har utifrån studien identifierat lärdomar som kan vara till nytta för planering av fler trafikmiljöer där barns delaktighet får påverka utformningen.
‒ Resultatet understryker betydelsen av att inkludera barns perspektiv i transportplaneringen och sätter fingret på de utmaningar det medför, säger Frida Odbacke, trafikkonsult på Trivector Traffic, som handlett studenterna.

Barns perspektiv riskerar bli en box att ”checka av”

Trots att Barnkonventionen blev svensk lag först år 2020 har Lunds kommun arbetat för barns bästa sedan år 2010. Kommunen har fastställt riktlinjer som betonar hänsynen till barns bästa och deras deltagande i beslut som påverkar dem. Spårvägen i Lund färdigställdes 2020 och planeringsprocessen har pågått i drygt tio år. I arbetet med spårvägen och gestaltning av Clemenstorget har kommunen genomfört barnkonsekvensanalys (BKA), dialoger och workshops med barn från olika skolor. Det råder dock delade meningar om hur väl barns perspektiv fått genomslag på den slutliga utformningen. Till viss del har barn beaktats i planeringen genom begreppet tillgänglighet, vilket är ett brett begrepp som betonar en bråkdel av vad som behöver prioriteras för att beakta barns behov och barns perspektiv i trafikmiljöer. Frågan om att integrera barns perspektiv i transportplanering kan ofta bli komplex och tidskrävande. Risken finns att det blir en aspekt att ”checka av” utan att barn involveras under hela planeringsprocessen.

Komplexa avvägningar när alla perspektiv tas med

Den slutliga utformningen av Clemenstorget kring spårvägshållplatsen har ett gestaltningskoncept som barn fått vara med och  påverka. Det  har lekfulla, spännande och tilltalande inslag för barn som till exempel lekpaviljonger och stolar i barnstorlek. I den direkta anslutningen till spåret är hänsyn till barn inte lika tydlig. Spårvägen har en öppen utformning vilket betyder att den inte avgränsas av staket eller andra tydliga barriärer, utan i stället av den så kallade ”vita linjen”.  Denna utformning ställer högre krav på barns förmåga att hantera komplexa trafikmiljöer.

Frågan om hur barnens perspektiv ska tas till vara i transportplanering och hur de olika perspektiven ska prioriteras i avvägningar är komplex. Miljöer som är bra för barn behöver vara lätta att orientera sig i och förstå, samt innehålla till exempel möjlighet till lek och platser att gömma sig på. Tydliga målkonflikter kan uppstå mellan ambitionerna om att låta barns perspektiv få genomslagskraft och med målsättningar om en effektiv kollektivtrafik. Dessa frågor kan vara resurs- och tidskrävande att hantera.

Lekfull miljö intill spårvägshållplatsen Lunds C.

Behövs en kunskapshöjning kring barns perspektiv

Studien lyfte fram flera slutsatser, bland annat att det behövs tydligare verktyg, riktlinjer och strategier att förhålla sig till för att involvera barn mer i transportplanering. Attityden till barn behöver ändras, istället för att se barn som “human becomings” bör de behandlas som “human beings” som är intresserade och som vill kunna påverka sin närmiljö. Dessutom går det inte att se alla barn mellan 0-18 som en homogen grupp.
‒ Det borde genomföras en generell kunskapshöjning om barns perspektiv och barnperspektivet hos alla som jobbar i kommuner för att säkerställa att barns bästa beaktas, menar Emma Skogman, en av författarna till studien.

Barns perspektiv är angeläget för en hållbar framtid. För att barn ska kunna ta del av samhället och tidigt vänja sig vid att resa hållbart, måste också trafikmiljöerna gå att förstå och navigera sig i.
‒ På så sätt kan barn få lära sig nya saker, utvecklas som individer och dessutom blir samhället mer demokratiskt jämlikt, tillägger Emmy Ahlfridh.

Mer information

Läs mer om att skriva exjobb på Trivector Traffic.
Läs mer om vårt arbete kring kollektivtrafik i städer samt inom social hållbarhet.