Mikael Thorsén, Väg och vattenstudent på LTH, har under hösten skrivit sitt examensarbete, om nattågstrafikens utveckling och framtidsutsikter i Europa, i samarbete med Trivector. Slutsatserna bygger på en omfattande litteraturstudie och intervjuer med nyckelpersoner för olika verksamma aktörer i branschen.

Sedan 2000-talets början är nattågstrafiken på kraftig tillbakagång och till följd av nedläggningar finns generellt sett väldigt få möjligheter kvar till längre tågresor nattetid i västra Europa. Två centrala förklaringar till denna utveckling är billiga lågprisflyg, vilket gör att det sedan 1990-talet generellt är billigare att flyga än att resa med tåg längre sträckor inom Europa, samt höghastighetståg för dagresor.

Övriga förklaringar till tillbakagången under senare år är:

• Höga driftskostnader,
• Policys som minskar tågtrafikens konkurrenskraft gentemot väg- och flygtrafik, såsom höga infrastrukturavgifter, moms på tågresor (vilket internationella flygresor är befriade ifrån) och att väg- och flygtrafik ofta inte betalar avgifter eller skatter för den skadliga klimat- och miljöpåverkan de orsakar
• Behov av nya vagnar
  Svårigheter att boka biljetter,
• Teknisk inkompatibilitet; olika länder kan ha olika standarder för exempelvis spårvidd, el- och signalsystem, vagnprofiler, etc. som försvårar gränsöverskridande järnvägstrafikering.
• Förlorade nätverkseffekter till följd av nedlagda linjer, samt
• Förändrade ekonomiska krav och förutsättningar.

Däremot framstår inte konkurrens från buss- och biltrafik som viktiga faktorer bakom nattågstrafikens utveckling i Europa.

En intressant iakttagelse är att det finns rapporter om ointresse från järnvägsoperatörer att driva nattågstrafik över huvud taget, bland annat på grund av att nattåg konkurrerar med höghastighets-dagtåg om samma resenärer.

ÖBBs nattåg är konkurrenskraftiga

Ett tydligt exempel där så inte är fallet är nattågstrafiken i Österrike med omnejd. Österrikes läge, avsaknad av höghastighetslinjer samt dåliga flygförbindelser gör att nattågen fortfarande är konkurrenskraftiga. Statliga subventioner till järnvägstrafiken samt trafikpliktskontrakt gör att det statliga järnvägsbolaget ÖBB har en relativt säker marknadsposition och kan arbeta med ett helhetsperspektiv vilket ger synergieffekter i hela järnvägsnätet.

Lagom långa resor

När det gäller framgångsfaktorer för nattågstrafik är en grundläggande förutsättning att det rör sig om resor som är lagom långa för att möjliggöra en rimlig natts sömn. Med nuvarande banor innebär detta att nattågen lämpar sig för sträckor på 600 – 1500 km. Övriga framgångsfaktorer som ges störst stöd av studien är:

Integrerad bokningstjänst,
Ökad komfort,
Modernare motorvagnståg/höghastighetsnattåg och
Lägre biljettpris.

Vägar framåt för en framgångsrik nattågstrafik föreslås vara att satsa på antingen budgetresor eller resor som erbjuder hög komfort. Oavsett vilket alternativ som väljs, krävs sänkta banavgifter i Europa och andra policyförändringar om nattågens marknadsandel för att långväga resor ska kunna öka i någon betydande grad.

Behövs en gemensam definition

Rekommendationerna är att operatörerna satsar på moderna motorvagnståg kapabla till hastigheter på 200 km/h vid nyinvesteringar i nattågsfordon. Vidare bör infrastrukturförvaltare överväga att låsa banavgifterna på en viss nivå som garanteras under en längre period för att minska operatörernas risktagande vid anbudsgivning på upphandlad trafik. EU behöver enas om en gemensam definition av ”nattåg” samt därefter klassificera dessa som ett specifikt trafiksegment för att möjliggöra sänkta banavgifter. Dessutom bör EU föra statistik över nattågsresandet, införa en gemensam vagnpool samt överväga att införa internationella trafikplikter inom unionen.

Mer information

Läs hela examensarbetet: Analys av den europeiska nattågstrafikens tillbakagång och framtidsutsikter – Historik, nedläggningsorsaker, framgångsfaktorer och lärdomar

Läs mer om kollektivtrafik med hög kapacitet.

Du kan också kontakta Mikael Thorséns handledare på Trivector Johan Kerttu.