Användning av planeringsverktyg för benchmarking

Edvins examensarbete har fokuserat på att bidra med kunskap till den fortsatta utvecklingen av svensk BRT genom att ta lärdomar av genomförda projekt. Det gjorde han genom att använda BRT-planeringsverktyget (utvecklat av Jakob Allansson på K2) för att göra en benchmarkingstudie av svenska BRT-stråk. Planeringsverktyget möjliggör poängsättning av BRT-system baserat på olika kriterier, vilket konkretiserar de kvaliteter som eftersträvas i ett BRT-stråk. Verktyget baseras på 25 parametrar som bedöms och poängsätts, indelade i fyra kategorier med total maxpoäng är 100p:

• Stadens utformning (max 20 poäng)
• Kollektivtrafikens infrastruktur (max 46 poäng)
• Fordon och stödsystem (max 20 poäng)
• Trafikering (max 14 poäng)

Edvins arbete syftade till att skapa en exempelbank som visar hur olika stråk presterar i förhållande till kriterierna. Bedömningen visade att HelsingborgsExpressen 1 fick högst poäng (64,6), vilket innebär att den uppnår nivån 1-stjärnig BRT. Trots en viss spridning i resultaten uppnår alla studerade stråk 1-stjärnig BRT-nivå (minst 45 poäng), inklusive MalmöExpressen 5, Linje 175 i Barkarbystaden och Linje 4 i Jönköping. ”Benchmarkingstudien visade att alla bedömda svenska BRT-stråk uppnår BRT-status, men på olika sätt och med olika kvaliteter”, förklarar Edvin.

Småskalig och punktvis utveckling av svensk BRT

En tydlig trend i studien är att svenska BRT-system tenderar att vara mer småskaliga och punktvisa jämfört med internationella system. Denna strategi kan hindra BRT-linjer från att fullt utnyttja potentialen i BRT-konceptet. I svenska städer används blandtrafik i ändhållplatserna som sedan övergår till punktvisa busskörfält i centrum eller vid kritiska korsningar. Detta innebär att svenska BRT-linjer ofta har mindre sammanhängande busskörfält och placerade på olika sätt, vilket kan påverka både hastighet och pålitlighet negativt för bussen.

Edvins tips till branschen

Edvins examensarbete har bidragit till en djupare förståelse av svenska BRT-system och har spelat en viktig roll i den fortsatta utvecklingen av planeringsverktyget. Han presenterar tre konkreta rekommendationer till branschen för att höja kvaliteten på svensk BRT:

1. Utnyttja planeringsverktyget: Den nya BRT-planeringsverktyget ger en värdefull ram för att utvärdera och förbättra BRT-system. Genom att använda verktyget kan man systematiskt identifiera styrkor och svagheter i befintliga system och planera nya BRT-linjer som uppfyller de högsta standarderna.
2. Inspireras av spårväg: Spårvägssystem har en lång historia av framgångsrik drift och erbjuder värdefulla lärdomar för BRT-utveckling. Genom att studera utformningen av spårvägssystem, till exempel prioritering i stadsrummet och hållplatsdesign, kan man förbättra funktionaliteten och attraktiviteten hos svenska BRT-linjer.
3. Lär av goda exempel: Rambergs examensarbete presenterar en rad goda exempel på svenska BRT-system som har uppnått goda resultat. Men om kommande BRT-stråk ska uppnå ett högre betyg än enstjärnig BRT krävs ett större fokus vid infrastruktursatsningar än vad de befintliga utvalda svenska BRT-koncepten har. I stället bör inspiration tas från de internationella exemplen i form av till exempel Aalborg, Metz och Nantes. Dessa städer har hög andel sammanhängande busskörfält som är enhetliga i både dess utformning och placering. Det medför att bussen prioriteras i hela stråket, inte bara i några hundra meter åt gången. Att studera dessa exempel kan ge värdefulla insikter och inspirera till nya lösningar för att förbättra BRT i Sverige.

Läs mer här om du är intresserad av att skriva exjobb hos oss!