Sommargågator – från test till permanent omställning
Det har blivit alltmer populärt bland många kommuner, stora som små, att under sommaren disponera om utrymmet på utvalda gator i staden till förmån för upplevelser, vistelse och mer plats för oskyddade trafikanter.
Välkommen till ett webbinarium där vår medarbetare Sara Malm berättar om bakgrunden till denna typ av tillfälliga åtgärder.
- Hur har konceptet sommargågator utvecklats över tid?
- Hur förändras vårt användande av utomhusmiljön?
- Kan vi använda erfarenheter från städer runt om i världen som arbetar med tillfälliga åtgärder i trafikmiljön under Coronapandemin?
Stockholm och Örebro arbetar med konceptet på olika sätt. Stockholm har ett fastställt utformningskoncept för ett antal gator i innerstaden och varierande platser i ytterstaden, medan Örebro vartannat år gör plats för en konstutställning med över hundra konstverk som upptar stora delar av innerstaden. Vad som inledningsvis var en försöksverksamhet har mer och mer hittat sin fasta form i bägge städerna, fast på helt olika sätt.
Linnéa Lorinius, trafikplanerare i Örebro kommun och Theodor Bratt trafikplanerare från Stockholms stad medverkar i webbinariet och berättar om sina erfarenheter. Vad är nästa steg i utvecklingen av de båda koncepten? Vilka är fördelarna och vilka utmaningar finns framöver?
Mer information
Gångtrafik behöver prioriteras i en attraktiv stad
Kurstips: Kom igång med gångplaneringen!
Frågor och svar från chatten
Det blev en aktiv och spännande dialog i chatten. Här hittar du svar på de frågor som vi inte hann svara på i samband med webbinariet.
Vilka har tillfrågats om inställningen till sommargågator? Bara de som går längs gågatan eller även bilister?
Vid sommargator i Örebro kommun och Stockholms stad används webbenkäter för att få feedback och utvärdering av platserna. Även enkäter och intervjuer på plats har genomförts. Dessa metoder är riktade mest mot boende, företagsägare och besökare men feedback från allmänheten i stort är välkommen.
Hur har det fungerat med underhåll och eventuell skadegörelse?
Sommargator kan innebära visst ökat underhåll i form av extra sopning, skräptömning och vattning men extra skötsel och skadegörelser har inte upplevts som ett problem eller hinder.
Är sommaråtgärderna främst tjänstemannainitiativ eller politiska initiativ?
I grunden är det ett politiskt initiativ i både Örebro och Stockholm.
Vad är politikens främsta argument? Är det exempelvis för att locka turister eller för att minska biltrafiken?
Politiska viljan är mest grundad i att omprioritera markanvändning och testa tillfälliga åtgärder för att bidra till att skapa mer attraktiva platser i staden och öka folklivet. Främsta målet är att skapa en levande och dynamisk stad där initiativ får ta plats i stadsrummet.
Kombineras era sommargator/torg med annan upplåtelse som t ex streetfoodförsäljning?
De har inte arbetat med det i Örebro och i Stockholm behandlas upplåtelser i regeln med övriga platser, det vill säga att det inte har varit en riktad insats.
Har ni testat att reglera en gata som gångfartsgata och hur har det i så fall gått att kombinera vistelseytor med viss genomfartstrafik och parkeringsplatser? Eller har det varit gågator på alla platser?
I Örebro är grundpelaren i uppdraget att skapa stadsrum som uppmuntrar till aktivitet och vistelse. De har främst inte jobbat med att tillåta genomfartstrafik eller p-platser för bilar. I Stockholm har det testats men det är svårt att kommunicera trafikreglering på dessa platser.
I Stockholm har ni sommartorg. Hur ser du att de skiljer sig från sommargator när det gäller funktion och innehåll?
De är ofta av karaktären lokala mindre torg där staden försöker arbeta med aktivering av platserna genom lokala aktörer. Framgången för dessa beror ofta på hur stadsdelarna arbetar med det lokala engagemanget där. Ofta är dessa ytor inte trafikytor.
Vad är kriteriet för att just den gata ni väljer blir vald? Kommer det önskemål från näringsidkare, kommuninvånare, politik eller trafikplanerare?
I Örebro använder de kriterier som potential för stadsliv, höga gångleden och genomförbarhet för att peka ut specifika platser av arbetsgruppen på kommunen som då stäms av med politiken. Samarbeten kan även inkludera samarbetspartners som till exempel Open art och Konsthallen. I Stockholm har de sammanställt en lista med olika kriterier för lämpliga platser. Förslag till platser kommer från politiker, tjänstemän och allmänheten och önskemål kan variera vid olika platser.
Kommer den huvudsakliga drivkraften för projekten i Örebro från den politiska ledningen?
Det har hela tiden varit en politisk viljeinriktning som knyter an till de mål som finns i kommunen.
Är Stockholms 27 olika platser utspridda över hela Stockholm även ute i förorterna?
Ja, fördelningen är i år väldigt jämn. Sen skiljer sig storleken på ytorna och typen av plats mycket åt beroende på plats.
Måste tillfälliga möbleringen alltid placeras 10m tillbaka från en korsning som parkerade bilar måste?
Nej vi gör en platsanpassad lösning för varje yta. Men vi försöker såklart eftersträva fria siktlinjer och trafiksäkra lösningar.