Att cykla är billigt, tillgängligt, hälsosamt och ofta det snabbaste sättet att ta sig fram i staden. Ändå visar studier att personer i de lägre inkomstgrupperna cyklar i betydligt mindre än personer i högre inkomstgrupper. Vad beror det på? Det undersöker Trivector Traffic tillsammans med VTI.

Om vi vill främja cykling som ett inkluderande och hållbart färdmedel behöver vi förstå varför vissa grupper cyklar mindre – och vad vi kan göra åt det. Många faktorer spelar in i färdmedelsvalet. Bostadens lokalisering är en av dem – ju längre från stadskärnan, desto färre målpunkter på cykelavstånd. Infrastruktur har också stor betydelse. Forskning från Köpenhamn visar att ett välutbyggt cykelvägnät kan öka cyklandet med upp till 90 % i antal cyklade kilometer. Men det handlar inte bara om fysisk tillgång till cykelvägar. Bilvänlig infrastruktur, topografi och tillgång till kollektivtrafik påverkar också valet att cykla eller inte. Lång pendlingssträcka gör det ofta mer lockande att välja kollektivtrafik eller bil.

Men cykelvalet handlar inte bara om geografi och infrastruktur – det handlar också om normer och attityder. En tidigare studie av familjer i socialt utsatta områden visade att bilen har hög status, medan cykling är ovanligt och inte ses som ett eftersträvansvärt sätt att resa. Andra faktorer som trygghet, trafiksäkerhet och individuella förutsättningar som hälsostatus och cykelvana kan också påverka benägenheten att cykla.

I ett projekt med finansiering från Trafikverket undersöker nu Trivector Traffic tillsammans med VTI vilka faktorer som påverkar låginkomsttagares val att cykla till arbete och andra målpunkter. I det första steget intervjuas individer om sina attityder till cykling, sina erfarenheter och vilken roll cykeln har i deras vardag. Genom dessa samtal får vi en djupare förståelse för normer, vanor och kulturella föreställningar kopplade till cykling.

Tanken är att slutsatserna från intervjuerna ska ge input till en bredare datainsamling för att kvantifiera varför låginkomsttagare som grupp cyklar i mindre uträckning. En utmaning i denna fas är att individer i lägre inkomstgrupper ofta är svårare att nå i traditionella undersökningar. Insikterna från de kvalitativa intervjuerna blir därför avgörande för att utveckla en strategi som når målgruppen.

För mer information, kontakta Emeli Adell, 010-456 56 22

I forskningsprojektet Samla Cykeldata vill vi testa att samla in stora mängder data om cykling i ett begränsat geografiskt område med flera olika mobiltelefonapplikationer. Testet ska därefter utvärderas vetenskapligt, praktiskt och ekonomiskt för att komma fram till om detta kan vara ett bra komplement till resvaneundersökningar och flödesmätningar. Projektet finansieras av Trafikverket och genomförs av konsultföretaget Trivector i samarbete med Göteborgs stad och Cykelfrämjandet.

För mer information, kontakta Malin Gibrand, 010-456 56 72

Cykling anses fortfarande inte vara ett seriöst transportslag i många europeiska länder. Åratal av transportplanering till fördel för biltrafik har skapat stadsrum och infrastruktur där det är svårt för cyklisten att få plats. Under 2017-2018 koordinerade Trivector ett projekt delfinansierat av EIT Climate-KIC under Scaling programmet. I projektet samlades cykelexperter från tre ledande cykelstäder i Europa för att diskutera och samla erfarenhet om hur cykling ska kunna öka. Tillsammans har experterna från Utrecht regionen, Köpenhamns kommun och Malmö Stad identifierat cykelinnovationer som kan fungera i andra städer. 9 innovationer samlades och beskrevs.

Läs mer om varje innovation för att lära dig mer om framgångsfaktorer och barriärer för varje enskild.

• Malmö Bike Freight Company – MOVEBYBIKE
• Region of Utrecht – Bicycle streets
• City of Copenhagen – Crowdsourcing bicycle investment hotspots
• City of Copenhagen – Cycle Superhighways
• City of Copenhagen – Focusing on simplicity
• City of Malmö – Bicycle kitchen
• City of Malmö – Elevated bicycle crossings
• Region of Utrecht – Cycle implementation plan
• Utrecht – Bicycle school – De Fietsmeesters

För mer information, kontakta Malin Mårtensson, 010-456 56 35

Med stöd från Trafikverkets Skyltfonden undersöker Trivector Traffic hur samspelet mellan cykel- och busstrafik kan förbättras längs gator där båda trafikslagen har behov av god framkomlighet, samtidigt som de delar på samma utrymme (exempelvis vid cykling i blandtrafik eller i målade cykelfält).

De huvudsakliga frågeställningarna i projektet är:

• Hur fungerar samspelet mellan cykel- och busstrafik? I vilka situationer och i vilken omfattning uppstår olyckor och konflikter mellan bussar och cyklister på blandtrafiksträckor?
• Vilka erfarenheter finns från olika svenska städer av hur blandtrafik mellan cyklister och busstrafik påverkar cyklisters säkerhet? Vilka utformningsprinciper tillämpas idag eller har prövats?
• Vilka utformningskrav kan säkerställa en trafiksäker och förlåtande miljö på huvudgator där cyklister och busstrafik samsas?
• Finns det situationer där en blandtrafiklösning kan accepteras? Vilka krav bör då ställas?

Projektet fokuserar främst på Stockholms innerstad, där blandtrafiklösningar mellan bussar och cyklar är vanliga på prioriterade stråk. Samtidigt undersöks också erfarenheter från andra svenska städer och internationella exempel.

Preliminära resultat från enkäter och intervjuer genomförda i Stockholm visar bland annat att:

• Många cyklister och bussförare upplever att samspelet är bristfälligt, vilket skapar friktion och ibland leder till farliga situationer.
• Problem uppstår särskilt vid busshållplatser och korsningspunkter där bussar och cyklar korsar varandras körvägar.
• Smala gator och körfält, i kombination med stora hastighetsskillnader mellan cykel och buss, kan resultera i osäkra och otrygga omkörningar.
• Dålig sikt, exempelvis på grund av mörker, långa fordon eller döda vinklar, försvårar ett säkert samspel.
• Bristande hänsyn, trafikbeteende och låg regelefterlevnad lyfts ofta fram som orsaker till det dåliga samspelet.
• Samspelet fungerar generellt bättre på stråk med lägre trafikintensitet och utanför rusningstrafik.

Att i största möjliga mån separera cykel- och busstrafik, med hänsyn till deras olika utrymmes- och hastighetsbehov, kan vara den mest effektiva lösningen. Men hur ska man agera när det tillgängliga gatuutrymmet inte räcker till? Detta är en central fråga som kommer att undersökas vidare i projektets fortsatta arbete.

För mer information, kontakta Thaddäus Tiedje, 010-456 56 89

De allra flesta verksamheter genererar transport och de transporter som utförs i verksamheternas värdekedjor påverkar trafiksäkerheten. Det blir viktigt att engagera företagen i trafiksäkerhetsutvecklingen. Denna trafiksäkerhetspotential har till viss del adresserats genom transportköparnas upphandling och inköp, inte minst hos offentliga myndigheter. Detta projekt handlar om att fånga denna outnyttjade potential som finns genom att arbeta systematiskt med verksamheters trafiksäkerhetspåverkan, men också om att integrera detta arbete i verksamheternas hållbarhetsarbete. De synergier som finns mellan trafiksäkerhet, miljö och socialt ansvarstagande ska fångas, och suboptimering undvikas, i linje med intentionerna i Agenda 2030 och Stockholmsdeklarationen.

Då det finns relativt begränsad kunskap och erfarenheter när det gäller att arbeta med verksamheters trafiksäkerhetspåverkan inom hållbarhetsarbetet kommer det här projektet att anamma en explorativ ansats. Syftet med projektet är att undersöka nuläge, behovet, drivkrafter och potential vad gäller verksamheters trafiksäkerhetspåverkan inom ramen för hållbarhetsarbetet. Följande huvudsakliga frågeställningar belyses:

• Vilka olika typer av transportgenererande och transporterande verksamheter finns och hur kan dessa verksamheters trafiksäkerhetspåverkan förstås? Hur ser nuläget ut vad gäller olika typer av verksamheters arbete med trafiksäkerhet och hållbarhet? Vilka behov och drivkrafter finns hos olika verksamheter i Sverige att arbeta med sin trafiksäkerhetspåverkan inom ramen för hållbarhetsarbetet?
• Vilken är trafiksäkerhetspotentialen ur ett samhällsperspektiv genom att arbeta med olika typer av verksamheters trafiksäkerhetspåverkan? Vilka är synergierna med andra hållbarhetsmål? För vilka verksamheter finns det större respektive mindre potential?
• Hur kan en verksamhet arbeta mer systematiskt med sin trafiksäkerhetspåverkan inom ramen för hållbarhetsarbetet? Vilka möjligheter och synergier finns? Vad bör studeras närmare i fortsatt arbete?

Projektet finanserias av Trafikverket och pågår under perioden 1 juni 2021 – 30 november 2022. Projektpartner är Trivector LogiQ AB.

Ta del av slutrapporten

För mer information, kontakta Hanna Wennberg.

Motorfordon är inblandade i en stor del av de dödsolyckor och olyckor med allvarligt skadade som sker i trafiken. En viktig faktor i olycksförloppet är den hastighet fordonen håller eftersom det påverkar storleken på krockvåldet och i slutändan olyckans allvarlighetsgrad.  I många nya bilar finns trafiksäkerhetsutrustning som skulle kunna förhindra eller lindra många olyckor, såsom exempelvis automatisk nödbroms i låg och hög hastighet. Införandet av trafiksäkerhetsutrustningen i fordonspaken är helt frivillig och går därför långsamt.

Som ett led i arbetet med att uppnå miljömålet om Frisk luft har kommunerna från 2020 möjlighet att införa miljözon klass 2 för personbilar i tättbebyggt område. Miljözonen förbjuder de bilar som har sämst avgasrening att köra i tättbebyggt område dvs där många människor bor och vistas. De bilar som har sämst avgasrening och som skulle förbjudas i tättbebyggda områden är ofta äldre och kan därför även antas ha sämre trafiksäkerhetsutrustning. Om den hypotesen stämmer skulle ett införande av miljözoner även minska risken för fotgängare och cyklister att bli påkörda av personbilar.

Syftet med projektet är att undersöka de potentiella trafiksäkerhetseffekterna, positiva och negativa, av att införa miljözon 2 för personbilar i tättbebyggda områden i Sverige som inte når miljömålet Frisk luft. Studien avgränsas till kollisioner mellan personbil och oskyddade trafikanter.

Projektet finansieras via Trafikverkets Skyltfond.

För mer information, kontakta Sara Malm, 010-456 56 71

I Agenda 2030 är trafiksäkerhet är en del av hälsan och Stockholmsdeklarationen trycker på vikten att utgå från de synergier som finns mellan trafiksäkerhet och andra hållbarhetsmål. Det är dock inte lika tydligt hur detta helhetstänk ska hanteras rent konkret i det systematiska trafiksäkerhetsarbetet på lokal nivå. Många kommuner söker vägledning för hur ett mer helhetsbaserat synsätt på trafiksäkerheten kan appliceras i praktiken och i synergi med övriga hållbarhetsmål.

I många kommuner uttrycks ofta en upplevd motsättning mellan trafiksäkerhet och andra hållbarhetsmål. Ofta ställs trafiksäkerhetsarbetet mot arbetet med hållbar, aktiv mobilitet. Det samlade forskningsläget säger dock att det finns fler synergier än motsatsförhållanden mellan trafiksäkerhet, miljö och hälsa. Säkra och trygga trafikmiljöer är en förutsättning för mer hållbar och aktiv mobilitet. Trafiksäkerheten, inte minst för oskyddade trafikanter, är också en viktig förutsättning för ett mer inkluderande och jämlikt transportsystem.

I detta forskningsprojekt är syftet att kartlägga och analysera förutsättningar för och visa hur ett systematiskt trafiksäkerhetsarbete i linje med Agenda 2030 kan se ut rent konkret i kommuner – och hur trafiksäkerhetsarbetet på lokal nivå kan utvecklas för att bättre nyttja de synergier som finns mellan trafiksäkerhet och andra hållbarhetsmål, till exempel hälsa, miljö och klimat samt jämställdhet och jämlikhet.

Målet med projektet är att ta fram konkret vägledning för hur ett mer helhetsbaserat synsätt på trafiksäkerheten kan appliceras i praktiken och i synergi med övriga hållbarhetsmål i kommuner. Vägledningen ska kunna användas av kommuner och av Trafikverket i det regionala och lokala trafiksäkerhetsarbetet och ska avse olika påverkansmöjligheter i trafiksäkerhetsarbetet, till exempel som väghållare, upphandlare, kravställare och påverkare.

Projektet finansieras av Trafikverket och pågår under perioden 1 juni 2021 – 30 november 2022. Projektpartner är trafikkontoret i Göteborg.

För mer information, kontakta Hanna Wennberg.

I många svenska städer planeras införandet av nya eller utbyggnad av befintliga högkvalitativa kollektivtrafiksystem, så kallade BRT-liknande kollektivtrafiksystem. Ofta diskuteras också BRT-system och spårväg som två olika möjliga lösningsalternativ för stadens kollektivtrafiksystem. Samtidigt är kunskapsluckorna stora för hur BRT-liknande kollektivtrafiksystem bör utformas i svenska städer utifrån trafiksäkerhet, trygghet och framkomlighet för olika trafikantgrupper.

Detta projekt syftar till att svara på hur BRT-liknande kollektivtrafiksystem i Sverige, i jämförelse med spårväg och annan kollektivtrafik, påverkar trafiksäkerheten och vilka utformningsprinciper som bör användas för BRT-systemen för att säkerställa såväl trafiksäkerhet och trygghet för oskyddade trafikanter som kollektivtrafikens framkomlighet. Ambitionen är att anta ett hela-resan-perspektiv på trafiksäkerheten med utgångspunkt i människors användning av transportsystemet som gående, cyklister och kollektivtrafikresenärer och i ett uppmuntrande av mer hållbart resande.

Följande frågeställningar belyses i projektet:

• Hur skiljer sig trafiksäkerheten mellan olika kollektivtrafiksystem (BRT-system, spårväg och andra kollektivtrafiksystem) på en övergripande nivå och utifrån ett hela-resan-perspektiv?
• Hur påverkar olika principiella utformningar trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter? Exempel på principiella utformningar på sträcka att belysa utifrån ett trafiksäkerhetsperspektiv är mittförlagda eller sidoförlagda busskörfält/spår respektive buss/spårvagn i blandtrafik. För utformning i korsning är det exempelvis cirkulationsplats med mittförlagt busskörfält/spår respektive traditionell hantering av buss/spårvagn i signalreglerad korsning eller cirkulationsplats som belyses.
• Hur kan ett BRT-liknande kollektivtrafiksystem utformas utifrån såväl trafiksäkerhet och trygghet för oskyddade trafikanter som framkomlighet för kollektivtrafiken?

Projektet bidrar med kunskapsunderlag och utformningsprinciper som kan integreras i de handböcker och utformningsriktlinjer som finns i Sverige samt bidra till en utformning av BRT-liknande kollektivtrafiksystem utifrån såväl god trafiksäkerhet och trygghet för oskyddade trafikanter som god framkomlighet för kollektivtrafiken. Genom bättre kunskapsunderlag ges en större förståelse för trafiksäkerhetsproblematiken, och hur motsättningar mellan kollektivtrafikens framkomlighet och trafiksäkerhet och trygghet för oskyddade trafikanter kan hanteras på ett lämpligt sätt, som därmed också tas på större allvar i planeringen och utformningen av nya och utbyggda BRT-liknande kollektivtrafiksystem i Sverige. Det ger möjlighet till väl underbyggda val av lösningar.

Projektet finansieras av Trafikverkets Skyltfonden och pågår under perioden 1 juni 2021 – 30 november 2022.

Ta del av rapporten >>

För mer information, kontakta Frida Odbacke, 010-456 56 31

Det finns flera studier som studerat trafiksäkerhet för oskyddade trafikanter i spårvägsanläggningar, men få har haft möjlighet att göra före- och efterstudier i samband med införande av en ny anläggning. I Lund ges nu den möjligheten. I ett forskningsprojekt finansierat av Trafikverkets Skyltfonden studeras hur trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter, i både objektiv och subjektiv mening, påverkas av införandet av spårväg. I projektet görs intervjuer med gående och cyklister samt interaktionsstudier/beteendeobservationer på ett antal platser före och efter spårvägen i Lund öppnar för trafik. Slutsatser och rekommendationer från projektet blir relevanta för såväl befintliga som nya spårvägsanläggningar i Sverige och andra länder.

Följande frågeställningar belyses i projektet:

• Vilka potentiella trafiksäkerhetsrisker finns för gående och cyklister i en spårvägsanläggning?
• Hur upplever gående och cyklister spårvägen? Hur påverkar spårvägen deras trygghet? Vilka eventuella riskkompensatoriska beteenden praktiserar gående och cyklister?
• Hur ser riskerna ut för gående och cyklister, och interaktionerna mellan spårväg/spårvagn och gående och cyklister, ut för spårvägsanläggningen i Lund?
• Vilka slutsatser kan dras och rekommendationer ges för en god trafiksäkerhet och trygghet för gående och cyklister i nya och befintliga spårvägsanläggningar?

Projektet genomförs av Trivector i samarbete med LTH / Trafik & väg.

Rapport: Spårväg och oskyddade trafikanter – Fältstudier före och efter införande av spårväg i Lund

För mer information, kontakta Frida Odbacke, 010-456 56 31

En stor del av transporterna av människor och gods utförs av privata och offentliga verksamheter. Dessa transportörer kan vara taxiföretag, bussföretag, åkerier, budfirmor, och så vidare. Även många andra verksamheter än transportörerna, till exempel inom hantverks- och serviceyrken, använder dagligen transportsystemet och påverkar trafiksäkerheten i transportsystemet. Inte minst genom hastighetsefterlevnaden som är i fokus i detta projekt.

Syftet med projektet är att visa hur verksamheter kan arbeta med sin trafiksäkerhetspåverkan, inom ramen för hållbarhetsarbetet och den årliga hållbarhetsredovisningen, genom systematisk uppföljning av hastighetsefterlevnaden hos de transporter som utförs inom verksamheten. Målet att bidra med kunskapsunderlag och konkreta exempel på indikatorer som kan användas för att inkludera trafiksäkerhetspåverkan, i form av hastighetsefterlevnad, i hållbarhetsarbetet och hållbarhetsredovisningen. Data från fordonens elektroniska körjournaler används för uppföljningen av hastighetsefterlevnad på aggregerad nivå. Genom att uppföljningen av hastighetsefterlevnad även kan redovisas i leverantörsrapporter blir resultaten från projektet relevanta för såväl beställare som leverantörer av transport, för såväl upphandling som kvalitetssäkring.

Projektet finanserias av Trafikverkets Skyltfonden och pågår under perioden 1 juni 2021 – 30 november 2022. Projektet tar avstamp i ett tidigare projekt som Trivector genomfört: Elektroniska körjournaler och ISA – effekter och potential inom trafiksäkerhet (TRV 2019/27988).

För mer information, kontakta Pernilla Hyllenius Mattisson, 010-456 56 07

I många städer pågår en utveckling med snabbt växande mängd lastcyklar och godscyklar (eldrivna cargo bikes). Det här projektet belyser de utmaningar och möjligheter som denna utveckling medför. Projektet syftar dels till att bedöma hur en överflyttning av urbana godstransporter till godscykel påverkar trafiksäkerheten och andra hållbarhetsmål, dels till att visa hur cykelinfrastrukturen i våra städer kan utformas för att en överflyttning till godscyklar ska bli trafiksäker och att de olika hastighets- och utrymmesanspråk som finns för cyklister och andra trafikantgrupper kan hanteras.

Målet med det här projektet är att ta fram vägledning med tydliga riktlinjer, riktade till kommuner och andra aktörer, för en trafiksäker överflyttning av urbana godstransporter till lastcykel samt för en trafikplanering för cyklister med olika hastighets- och utrymmesanspråk generellt. Inom projektet kommer dessa riktlinjer att testas i en kommun: utifrån riktlinjerna kommer en analys av cykelnätet i centrala Göteborg att genomföras för att identifiera var förbättringar av cykelnätet bör göras för att öka trafiksäkerheten och tillgängligheten för lastcykel och andra cyklister/trafikanter.

Följande huvudsakliga frågeställningar hanteras i projektet:

• Vilka är trafiksäkerhetseffekterna av att flytta över urbana godstransporter till godscyklar? Hur bidrar en överflyttning till andra hållbarhetsmål i Agenda 2030, till exempel klimat, luft och buller, trygghet och attraktivare stadsmiljöer?
• Hur kan cykelinfrastrukturen utformas för att en överflyttning till godscyklar ska bli så trafiksäker som möjligt och att inga nya trafiksäkerhets- eller tillgänglighetsproblem uppstår? Hur kan de olika hastighets- och utrymmesanspråk som finns för olika cyklister och i relation till andra trafikantgrupper hanteras i planering, utformning och reglering?

Projektet finansieras av Trafikverkets Skyltfonden och pågår under perioden 1 februari 2021 – 30 juni 2022.

För mer information, kontakta Thaddäus Tiedje, 010-456 56 89

Trafiksäkerhetsarbetet har kommit långt i Sverige, men det finns stora utmaningar kvar vad gäller oskyddade trafikanters trafiksäkerhetssituation. Nollvisionen och de globala hållbarhetsmålen från Agenda 2030 sätter också trafiksäkerheten i ett större sammanhang och det finns ett behov av att förstå hur vi kan arbeta för både ökat och säkert cyklande och andra hållbara färdsätt.

Olycksstatistik beskriver olycksproblem enbart i absolut termer, medan en analys av trafiksäkerheten kan göras utifrån de tre dimensionerna exponering, konsekvens och risk. Det finns generellt ett behov av bättre förståelse för oskyddade trafikanters, och för olika grupper av oskyddade trafikanters, exponering i termer av reslängder, tid i olika trafikmiljöer och annan användning av trafiksystemet (körmönster/hastighet etc.). Lämpliga exponerings-/trafiksäkerhetsdata är viktiga underlag för olika trafiksäkerhetsanalyser på lokal, regional och nationell nivå.

Genom digitaliseringen möjliggörs nya sätt att förstå människors resvanor och användning av trafiksystemet. Alltfler kommuner har börjat använda app-baserade resvaneundersökningar där positioneringsdata samlas in via mobiltelefoner. Dessa data innehåller information som inte varit tillgänglig tidigare, såsom data om resvägar och hastighetsprofiler utmed sträckor liksom betydligt bättre skattningar av restider och reslängder. Det finns genom dessa data nya möjligheter att göra trafiksäkerhetsanalyser genom exponeringsdata baserade på hastigheter, hastighetsspridning, tid i olika trafikmiljöer, med mera. Denna data finns redan, men det gäller att förstå hur den kan bearbetas och användas för olika typer av trafiksäkerhetsanalyser.

Syftet med projektet är att ta fram nya exponerings-/trafiksäkerhetsdata för oskyddade trafikanter från en app-baserad resvaneundersökning baserade på positioneringsdata från mobiltelefoner. Denna data kan användas för att bättre analysera och förstå trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter. Elsparkcyklar kommer att användas som exempel i projektet för vilka olika typer av exponerings-/trafiksäkerhetsdata tas fram och sätts i relation till data om skador och olyckor som erhålls från andra projekt (till exempel ett pågående projekt av Folksam som finansieras av Skyltfonden). Elsparkcyklar används som exempel för att kunskapsläget om detta färdmedels trafiksäkerhet är relativt lågt. På så vis erhålls både kunskap för hur data från en app-baserad resvaneundersökning kan användas för bättre trafiksäkerhetsanalyser och kunskap om trafiksäkerhetssituationen för elsparkcyklar och möjliga åtgärder

Projektet finansieras av Trafikverkets Skyltfonden och pågår under perioden 1 augusti 2020 – 30 september 2021

För mer information, kontakta Emeli Adell, 010-456 56 22

Projektets mål är att undersöka hur otrygga parkeringsanläggningar kan byggas om till trygga mobilitetshus som inbjuder till kvartersgemenskap och stödjer hållbara resvanor för olika befolkningsgrupper (olika bakgrund, kön och ålder).

I bostadsbeståndet från 1950 till 1970-talet finns många områden som är socialt utsatta och har problem med otrygghet – inte minst kopplat till trafik och parkering. I projektet Rikare grannskap har otrygghetsproblemen identifierats som en stor utmaning. Bostadsbolag och fastighetsägare vittnar om att de har problem med kriminalitet i och i anslutning till parkeringsanläggningarna. Boende undviker att använda garagen. Otrygghetsproblemen gör att bostadsaktörer är tveksamma till att behålla anläggningarna – och till att satsa på nya gemensamma mobilitetslösningar i garage.

Gemensamt för en stor del av Sveriges parkeringsanläggningar från 1960- och 70-talet är att de är slitna och nedgångna. Många fastighetsägare står inför beslut om att investera i upprustning, ombyggnad eller rivning av sina anläggningar. Det finns ingen siffra på hur många parkeringsanläggningar som finns i Sverige, men en mycket grov bedömning är att det kan röra sig om cirka 4000 anläggningar – en enorm resurs för omställning. Att omvandla dem för alternativa mobilitetslösningar skulle ge ett stort antal boende tillgång till alternativa mobilitetslösningar som förenklar vardagen för flertalet och gör det lättare att välja bort egen bil.

Syftet med projektet är öka kunskapen om hur utformningen påverkar trygghet och trivsel i och kring anläggningar för parkering och mobilitet samt hur denna kunskap kan användas för att säkerställa att olika befolkningsgrupper (ålder, kön och bakgrund) känner sig trygga, inbjudna och inspirerade att använda nya lösningar och resa mer hållbart.

Projektet ska ta fram generella gestaltningskoncept och rekommendationer för ombyggnad baserade på kunskap om mobilitet, människors upplevelser och känslor, inte minst trygghet, och mänskligt beteende.

Projektet bygger på tidigare forskning och erfarenheter samt på fallstudier som genomförs i några olika typer av parkeringsanläggningar. Fallstudierna innefattar platsanalys och gestaltningsförslag för respektive anläggning och plats. Trygghetsvandringar och fokusgrupper med boende används i fallstudierna. Analys och förslag tas fram i dialog med boende, fastighetsägare och förvaltare och tar tillvara deras platsspecifika kunskap och erfarenheter.

Projektet drivs av Trivector, forskningsinstitutet RISE och Nyréns Arkitektkontor tillsammans med Familjebostäder och Rikshem. Projektet har stöd av Vinnova och utgör en del av Vinnovas satsningar inom området Hållbar Mobilitet.

För mer information, kontakta Malin Gibrand, 010-456 56 72

I satsningen Systeminnovation för aktiva skolresor tar vi fram en ny, skalbar metod för att öka andelen resor till skolan med gång, cykel och andra färdsätt som inbegriper fysisk aktivitet till och från skolan. En förändring av resvanor har stor potential till en omfattande positiv effekt på klimatet och barns hälsa. Målet är att sprida och tillgängliggöra metoden till samtliga grundskolor i Sverige, med start i Skåne.

Allt färre barn reser aktivt till skolan, det vill säga med ett färdsätt som innebär fysisk aktivitet som gång, cykling, skejting och sparkcykling. Beroende på årstid går eller cyklar knappt hälften av av barnen i årskurserna F-9 till skolan, att jämföra 1980-talet då nästan alla gjorde det. Detta beror i stor utsträckning på att fler använder bilen som färdmedel. Det ökande bilskjutsandet resulterar i konsekvenser för klimatet, i form av koldioxid- och partikelutsläpp, och för folkhälsan i form av minskad fysisk aktivitet, vilket i sin tur bidrar till ökad mental och fysisk ohälsa. Andelen barn i Sverige som inte är tillräckligt fysiskt aktiva har ökat dramatiskt de senaste 30 åren. En avgörande insats handlar därför om att vända trenden med barns resor till och från skolan. En förändring av resvanor har stor potential till en omfattande positiv effekt på klimatet och barns nuvarande, såväl som framtida, hälsa.

Innovationsprojektet drivs av Innovation Skåne (huvudpartner) tillsammans med Trivector Traffic och ska konkret visa hur ett systemskifte kan bedrivas, spridas och skalas upp. Genom att kombinera flera befintliga initiativ kompletteras och tillgängliggörs nuvarande kunskapsläge i en normkreativ metod för ökad andel aktiva skolresor. Metoden grundas i de behov som finns och samlas in via innovationsgillen ska i slutet tillämpas i fyra grundskolor. Förväntat resultat är att öka andelen aktiva resor med 50 %. Trivector Traffic ansvarar för behovsanalys samt om utvärdering av processen som helhet.

Mål: Att med den framtagna metoden öka andelen barn (F-6) som går eller cyklar till skolan med 50 % på fyra olika grundskolor i Skåne och senare sprida och tillgängliggöra metoden till samtliga grundskolor i Sverige.

Tidsperiod: 1 september 2023 –  30 augusti 2026

Övriga partners: Tomelilla kommun, Kristianstad kommun, Helsingborgs stad, Lindesborgsskolan, Vittra Landborgen, Västra Ramlösa skola, Sånnaskolan. Fler partners kommer att tillkomma under projektets gång.

Finansiär: Vinnova

Webbsida: https://innovationskane.com/systeminnovation-for-aktiva-skolresor/

För mer information, kontakta Malin Mårtensson, 010 – 456 56 35

För att klara transportsektorns klimatomställning räcker inte elektrifiering och biodrivmedel utan det krävs också minskat bilresande. Rådande parkeringsplanering där minimital tillämpas leder till att det byggs mer parkering än om marknaden helt fått avgöra utbudet. Mer parkering än vad marknaden efterfrågar innebär att parkeringens kostnader inte motsvaras av bilägarnas betalningsvilja, och innebär i praktiken en subventionering av parkering och bilinnehav vilket i förlängningen leder till ökad bilanvändning. Bakgrunden till denna ordning är Plan- och bygglagens krav på att det ”på tomten eller i närheten av den i skälig utsträckning finns lämpligt utrymme för parkering” och kommunernas tolkning av detta krav. I det här projektet vill vi undersöka vilket handlingsutrymme kommunerna har när de sätter sina parkeringstal, juridiskt och utifrån praxis. I vilken utsträckning är det möjligt för kommunerna att sluta subventionera parkering och i stället låta marknaden avgöra utbudet?

Projektets syfte är att dels kartlägga hur kommunerna går tillväga i framtagandet av minimital för bilparkering för att förstå hur svenska kommuner idag tillämpar PBL:s krav på att det i skälig utsträckning finns lämpligt utrymme för parkering, dels att utreda det juridiska läget avseende krav på parkering för att svara på frågan huruvida och i vilken utsträckning kommuner kan avstå från att tillämpa minimital >0. I förlängningen är projektets mål att underlätta för kommunerna att implementera parkeringsriktlinjer som möjliggör ett mer varierat byggande och därmed kan bidra till ett hållbart transportsystem och ett resurseffektivt samhälle.

Projektet genomförs tillsammans med LTH och Klimatkommunerna och resultaten kommer att spridas bland annat genom webbinarier i Trivectors och Klimatkommunernas kanaler och på Transportforum 2026.

För mer information, kontakta Johan Kerttu, 010-456 56 18

I takt med utbyggnaden av spårvägs- och buss-linjer (kallat BRT – Bus Rapid Transit) ökar efterfrågan på kunskap kring säker utformning av särskilda infrastrukturlösningar.  Detta projekt syftar till att utforska olika typer av signalreglering i cirkulationsplatser med kollektivtrafikkörfält genom rondellen, vilket blir allt vanligare i Sverige för att optimera högkvalitativa kollektivtrafiklinjer med såväl buss som spårvagn. Bristen på nationella riktlinjer innebär att varje väghållare idag bygger utifrån egna traditioner. Det finns därför ett behov av att förstå vilken typ av signalreglering som är mest effektiv för kollektivtrafiken och ger den bästa trafiksäkerheten. En hypotes är att traditionen inom trafikplanering i respektive stad har inflytande över beslut om regleringsprincip och att kunskap saknas om vad som är den mest trafiksäkra lösningen.

I Sverige finns idag uppåt 60 cirkulationsplatser eller cirkulationsplatsliknande platser där buss eller spårväg kör genom rondellen. Genom att analysera dessa cirkulationsplatser kan vi bättre förstå riskerna med olika lösningar och därigenom formulera rekommendationer för ökad trafiksäkerhet i olika utformning. Analysen omfattar både buss- och spårvägslinjer och bygger på studier av samband mellan regleringsprincip och rapporterade olyckor och incidenter.

Syftet med denna forskningsstudie är att samla in och analysera information om olyckor och incidenter och relatera detta till befintlig kunskap och erfarenhet, med avsikten att utforma vägledande principer för trafiksäkerhet i cirkulationsplatser med prioriterad kollektivtrafik. Kunskap från utlandet, inte minst Frankrike, kommer att analyseras för att, om så är aktuellt, även diskutera lösningar som idag inte används i Sverige.

Följande frågeställningar belyses i projektet:

• Hur skiljer sig trafiksäkerheten mellan olika signalregleringsprinciper i cirkulationsplatser med kollektivtrafikkörfält genom rondellen?
• Vad finns det för erfarenheter i olika städer, i Sverige och utomlands, av hur signalreglering påverkar trafiksäkerheten och har denna kunskap legat till grund för beslut om val av princip?
• Vilka rekommendationer bör ges för signalregleringsprinciper vid denna typ av utformning för en harmonisering i Sverige?

Projektet finansieras av Trafikverkets Skyltfonden.

För mer information, kontakta Frida Odbacke

I tidigare forskningsprojektet med fokus på åtgärder för ökad hållbar tillgänglighet i landsbygder har vi stött på flera intressanta exempel på hur man kan ”vända på tänket” och låta olika typer av samhällsservice komma till invånarna istället för att de ska behöva resa (långt) för att ta del av servicen. Det handlar alltså om att öka tillgängligheten genom att på olika sätt skapa närhet till service, ofta (men inte alltid) med inslag av digitala lösningar. I projekt ”Vänd på tänket” vill vi fördjupa vår förståelse av vad dessa lösningar kan vara och hur offentliga aktörer kan använda dem för att öka servicen på landsbygder och mindre tätorter. Exempel på ”vänd på tänket-lösningar” kan vara att en specialistläkare då och då kommer till den lokala vårdcentralen för vissa undersökningar i stället för att patienterna behöver resa till ett större sjukhus, att gymnasieskolor i glesbygdskommuner samverkar kring digital undervisning på distans för att kunna erbjuda fler program, eller automatiserade matbutiker i mindre orter.

Syftet med detta projekt är att öka kunskapen om ”vänd-på-tänket-lösningar” som ökar tillgängligheten på landsbygder och i mindre tätorter genom rumslig närhet och digitalisering i stället för genom ökad fysisk rörlighet för att förstå om, hur och under vilka förutsättningar denna typ av lösningar kan bidra till ökad hållbarhet ur såväl miljömässigt som socialt och ekonomiskt perspektiv. I projektet genomförs fallstudier i 5-6 kommuner där ”vänd-på-tänket- lösningar” implementerats på ett framgångsrikt sätt. Projektet ska resultera i:

• kunskap om innovativa vänd-på-tänket-lösningar och vilka nyttor de kan skapa
• stöd till kommuner och regioner i hur de kan implementera och bygga institutionell kapacitet kring dessa lösningar
• en beskrivning av vilka nyttor och kostnader lösningarna ger upphov till på systemnivå.

Projektet finansieras av Trafikverket och genomförs i samarbete mellan IVL Svenska Miljöinstitutet, VTI och Trivector Traffic.

För mer information, kontakta Emma Lund, 010-456 56 30

Projektet syftar till att undersöka hur mobilitetstjänster kan anpassas för att minska bilberoendet bland seniorer utan att minska deras tillgänglighet. Tillgång till bil och bostadsnära parkering är ofta en viktig fråga för att inte minska seniorers tillgänglighet, vilket skapar utmaningar för både fastighetsutveckling, hållbar stadsplanering och inte garanterar tillgänglighet för de som inte vill eller kan resa med bil. Genom en kombination av klusteranalyser, intervjuer och workshops har projektet genererat ny kunskap om seniorers mobilitetsbeteenden och värderingar, samt identifierat hinder och möjligheter för att integrera mobilitetstjänster i dagens och framtida boendelösningar.

Tillgång till bil och bostadsnära parkering är ofta en viktig fråga för att inte minska seniorers tillgänglighet men det skapar utmaningar för både fastighetsutveckling, hållbar stadsplanering och garanterar inte tillgänglighet för de som inte vill eller kan resa med bil. Mobilitetstjänster kan vara ett sätt att minska bilberoendet och samtidigt möjliggöra fungerande mobilitet även på äldre dagar. Det finns emellertid idag liten kunskap om hur seniorer ser på sin framtida boendemiljö, bilen som transportmedel och hur nya mobilitetstjänster kan anpassas och kommuniceras till en senior målgrupp för att ge en mer hållbar tillgänglighet och minska denna grupps efterfrågan på privatägd bil och bilparkering. Föreliggande rapport sammanfattar förstudiens viktigaste delar. Studien är finansierad av FFI och Vinnova.

Förstudien har genomförts av Trivector Traffic, Arkitekturinstitutet, Familjebostäder och Forsbloms.

Rapport: Framtidens mobilitetstjänster för seniorer

För mer information, kontakta Julia Nyberg, 010-456 56 20

Från att bränsleanvändningen från svenska vägtrafiken varit stabil under decennier har vi nu gått in i en tid där bränsleanvändningen minskar relativt snabbt i takt med elektrifieringen av fordonsparken.

Utvecklingen är positiv ur klimatsynpunkt men med minskad efterfrågan på bränslen riskerar redan befintliga problem med lönsamhet för bränslemackar att växa och antalet nedläggningar att öka. Detta drabbar framför allt grupper i landsbygder med långa avstånd som ligger sist i elektrifieringen.

För att öka kunskapen om detta och även ta fram förslag på lösningar för en mer rättvis och smidig övergång till el för alla driver Trivector Traffic i samarbete med IVL Svenska Miljöinstitutet forskningsprojektet Mackdöden – tillgänglighet i glesbygd när sista macken försvinner med stöd av Trafikverket.

Forskningsprojektets omfattning

I projektet kommer vi ta fram framtidsscenarier och intervjua nationella aktörer som arbetar med drivmedel, tillgänglighet i transportsystemet och tillgång till drivmedelsmackar om nuvarande utveckling och möjliga lösningar för framtiden. Vi kommer också göra en utblick till våra grannländer för att se hur de uppmärksammat och hanterar problematiken.

Fallstudier kommer göras i ett par landsbygdskommuner med låg andel elbilar. Inom fallstudierna kommer vi komplettera de nationella och internationella intervjuerna med motsvarande med regionala och lokala aktörer. Utifrån underlag från intervjuerna tas förslag fram på lösningar. Dessa testas och kompletteras sedan genom samskapande workshops på fallstudieorterna med kommuninvånare och representanter för kommun och region.

Projektet genomförs under perioden oktober 2024 och juni 2026.

För mer information kontakta: Håkan Johansson, 010-456 56 00

Ökad transporteffektivitet, tillsammans med en övergång till biodrivmedel och elektrifiering, är en utpekad nyckelstrategi för att dels uppnå transportsektorns klimatmål avseende 70-procents minskade utsläpp 2010–2030 och nollutsläpp till 2045, dels uppnå socialt hållbara lokalsamhällen.

Trivector Traffic och IVL Svenska Miljöinstitutet forskar tillsammans, med finansiering från FORMAS och Trafikverket, med syfte att identifiera nödvändiga komponenter för det tidiga planeringsskedet med att komma överens om mål, metoder och åtgärder för transport- och samhällsplanering i samverkan mellan olika aktörer för att nå transporteffektivitet och andra hållbarhetsmål. Vår hypotes är att nödvändiga komponenter kan återfinnas inom litteraturen för två forskningsområden:

1) Åtgärdspaket för transporteffektivitet med synergieffekter för andra hållbarhetsmål

2) Processer, arenor och metoder för utformning av gemensamma målbilder

Forskningen bidrar till en utvecklad kunskap om processer för att arbeta med målstyrning och transporteffektivitet. Vidare bidrar resultat till att stärka Trafikverkets, kommuners och regioners metoder för samverkan sinsemellan men också med andra externa intressenter såsom näringsliv och den idéburna sektorn. Resultat från forskningen förväntas även generera kunskap om hur samlade styrmedelspaket och samverkansplanering skulle kunna integreras i gemensamma planeringsprocesser framgent. Som en del i forskningen genomförs en fiktiv planeringsprocess i Jönköping där konkreta förändringar i markanvändning testas och utvärderas.

För mer information, kontakta Christian Dymén, 010-456 56 77

Publikationer:

Dymén, C., Odhage, J., Johansson, H., Sanne, J.M., & Hult, Å. (2025). Arenamodellen för hållbar tillgänglighet – test av en strategisk samverkansprocess i målstyrd planering för ett transporteffektivt samhälle. Trivector PM 2025:16/IVL C899

Johan M. Sanne, Christian Dymén, Håkan Johansson, John Odhage, Åsa Romson, Emma Lund_c768-Målstyrd-planering-processer-metoder-styrmedel-och-atgarder-for-ett-transporteffektivt-samhalle_20230613

Kloo, H., Dymén, C., Fredricsson, C., & Hult, Å. (2020).  Gemensam planering – Samverkansformer för att planera trafik och bebyggelse mot en hållbar målbild. Trivector rapport 2020:61

Hult, Å., Larsson, M.O., Wennberg, H., & Nyström, K. (2017). Motsättningar mellan prognosstyrd och målstyrd planering av infrastruktur IVL rapport C248

Behrends, S., Fredricsson, C., Lund, E., & Sköld, S. (2019). Samverkansformer mellan nationella och lokala myndigheter för att underlätta målstyrd vägplanering. IVL rapport C407

I flera olika forskningsprojekt, finansierade av bland annat Energimyndigheten och K2, studerar vi jämställdhetens betydelse för energieffektivisering i transportsektorn. Det finns genomgående stora skillnader mellan könen vad gäller såväl resvanor och beteende som attityder och värderingar kopplat till klimat och miljö. Dessutom är transportsektorn avseende makt fortfarande långt ifrån jämställd, där manliga beslutsfattare och manliga normer dominerar. Syftet med forskningsprojekten är att bättre förstå hur kön och genusnormer påverkar beslut på kommunal och regional nivå med det långsiktiga målet att dels bidra till en jämställd transportsektor och ett mer hållbart transportsystem.

Projekten har hittills resulterat i följande vetenskapliga och populärvetenskapliga publikationer:

Kronsell, A., Stepanova, O., Dymén, C., Hiselius, L. W., & Rosqvist, L. S. (2024). Gendered mobilities, transport norms and the potential for sustainable climate transitions. In Handbook Of Gender And Mobilities (pp. 313-325). Edward Elgar Publishing.

Kronsell, A., Dymén, C., Winslott Hiselius, L., Smidfelt Rosqvist, L., Stepanova, O., Håkansson, J., Dahlholm, O., & Nyberg, J. (2024). Ett transporteffektivt samhälle genom jämställdhet i hållbar kommunal transportpolitik. Slutrapport Energimyndigheten

Smidfelt Rosqvist, Lena, Winslott Hiselius, Lena, Kronsell, Annika. (2024) The potential in moving mobility planning towards a feminine mobility concept, Transportation Research Interdisciplinary Perspectives, Volume 26, 2024, 101168, ISSN 2590-1982

Kronsell, A., Dymén, C., Rosqvist, L. S., Stepanova, O., & Hiselius, L. W. (2023). Critical masculine and feminine norms in sustainable municipal transport policies and planning. Journal of Environmental Policy & Planning, 25(6), 663-675.

Hiselius, L. W., Kronsell, A., Rosqvist, L. S., Dymén, C., & Stepanova, O. (2023). Gender Representation and Leadership in Local Transport Decision-Making Positions. Sustainability, 15(14), 11280.

Dymén, C., Kronsell, A., Smidfelt Rosqvist, L., Stepanova, O., & Winslott Hiselius, L. (2021). Könade normers betydelse för en jämställd och hållbar transportpolitik och planering. In (Eds.) L. Eriksson, K. Isaksson, & J. Witzell. På väg mot hållbar omställning? Kunskap, makt och mening i nationell transportplanering. Linnefors förlag

Winslott Hiselius, L., Kronsell, A., Dymén, C., & Smidfelt Rosqvist, L. (2019). Slutrapport från projektet Jämställdhetens betydelse för energieffektivisering i transportsektorn

Kronsell, A., Dymén, C., Smidfelt Rosqvist, L., & Winslott Hiselius, L. (2020) Masculinities and femininities in sustainable transport policy: a focus on Swedish municipalities, NORMA International Journal for Masculinity Studies

Kronsell, A., Smidfelt Rosqvist, L., & Winslott Hiselius, L. 2016. Achieving Climate Objectives in Transport Policy by Including Women and Challenging Gender Norms – the Swedish Case. International Journal of Sustainable Transportation, 10:8, 703-711.

Winslott Hiselius, L., Kronsell, A., Dymén, C., Smidfelt Rosqvist, L., 2019. Investigating the link between transport sustainability and the representation of women in Swedish local committees. Sustainability 2019, 11, 4728

Winslott Hiselius, L., Smidfelt Rosqvist, L., Kronsell, A., & Dymén, C. (2019) Jämställdhetens betydelse för transportsystemets utveckling. K2 Outreach 2019:3

För mer information, kontakta gärna Lena Smidfelt Rosqvist 010- 4565610 eller Christian Dymén, 010-4565600.

Detta projekt har haft som mål att undersöka om nudging skulle kunna vara ett sätt att öka användandet av fastighetsnära mobilitetstjänster och utveckla målgruppsanpassade nudginginsatser som gör det enklare för boende att använda dessa tjänster, mer konkret i form av bilpool. Projektet har utgått från boende i ett antal bostadsrättsföreningar, Munkebäcksäng och Munkebäckslund i Göteborg samt Trollberget i Sigtuna, som idag har tillgång till bilpool, för att nyttja de boendes erfarenheter och behov i utformningen av nudgar. Målgruppens motiv till att använda eller inte använda bilpool undersöktes i en intervjustudie.
Totalt intervjuades 13 personer, sex kvinnor och sju män med en spridning i ålder, familjesituation och sysselsättning. Svaren upplevdes mättade efter dessa intervjuer, då liknande svar återkom i intervjuerna. En workshop genomfördes sedan med projektdeltagare från Trivector samt Riksbyggen för att utifrån intervjuresultaten identifiera beteendeinsikter och beslutssituationer hos de boende. Detta användes sedan som underlag för att diskutera lämpliga nudgingmetoder att utveckla vidare.
Genom interaktion med boende samt workshop där beteendeinsikter diskuterades och beslutssituationer identifierades, kunde konstateras att många av de boende är intresserade av att testa bilpool men att flera upplever en brist på lättillgänglig information. Därtill tycktes inte bilpoolen finnas med i de boendes medvetande när valet av färdmedel görs. Projektet har lett till att fördjupa kunskaperna inom nudging för att förstå hur metoden kan användas för att få fler boende att nyttja mobilitetstjänster i högre utsträckning, vilket skapar långsiktigt bättre förutsättningar för alla de satsningar på fastighetsnära mobilitetstjänster som just nu genomförs. Nudgarna som utformats handlar därför primärt om att på olika sätt uppmärksamma och rama in informationen kring bilpool och möjligheterna att leva utan bil i området, att visa vägen, samt att skapa ägandeskap i frågan hos de boende. Totalt har sex nudgar utformats som i steg två kan testas i olika kombinationer:

• Allmän information om bilpool – rama in information som förenklar och gör det hållbara resandet mer attraktivt
• Information om hur bilpool fungerar – visa vägen till bilpoolen
• Berättelser från användare – skapa en social norm genom positiva berättelser från användare
•  Årligt mobilitetsevent – skapa ett socialt sammanhang med prova-på-aktivitet
• Super user/ambassadör – öka ägandeskapet och visa vägen genom en expertanvändare
•  Återkoppling till de boende – berätta om användning och vilka effekter det har gettProjektet har finansierats av Vinnova genom utlysningen ”förändrade resvanor steg 1” och genomförts i samverkan med Riksbyggen.
  Från och med september och två år framåt har vi fått finansiering av Vinnova genom utlysningen ”förändrade resvanor steg 2”. Då ska vi testa nudgarna i fyra bostadsrättsföreningar och sedan utvärdera effekterna. Den här omgången genomförs i samarbete med Riksbyggen och Our Green Car.

Ta del av hela rapporten>>

För mer information, kontakta Caroline Mattsson, 010-456 56 43

Vänd på tänket. Ta servicen till medborgarna i stället för tvärtom. Och planera för tillgänglighet från början. Det föreslår de landsbygdsbor som ingår i forskningsprojektet Rättvis tillgänglighet, som Trivector Traffic driver tillsammans med IVL Svenska Miljöinstitutet och VTI.

Projektet Rättvis tillgänglighet undersöker hur vi skapar en bättre tillgänglighet för människor som bor på landsbygden. Inom ramen för projektet har forskarlaget genomfört tio träffar med ungdomar, äldre, nyanlända flyktingar och arbetspendlare boende i projektets tre fallstudiekommuner Sjöbo, Orsa och Vilhelmina. Gemensamt för många av deltagarna är att de av olika anledningar har begränsade möjligheter att köra bil för att lösa sina vardagsresor, och syftet är att få en bättre förståelse för vilka utmaningar de har att lösa sin vardagsmobilitet.

Kollektivtrafiken framstår i projektet som oerhört viktig för att ge de studerade grupperna möjlighet att ta del i samhället. Samtidigt är kollektivtrafiken på landsbygden utsatt för ständiga nedskärningar och rationaliseringar. Men många av de lösningar som kommit upp handlar inte om transporter, utan om att ”vända på tänket” och ta servicen till medborgarna i stället för tvärtom. Med digitaliseringen kommer också nya möjligheter att skapa tillgång till service lokalt, även om det gäller att vara vaksam så att inte grupper med sämre förutsättningar lämnas utanför.

När det gäller att skapa bättre tillgänglighet lokalt blir det också tydligt att tillgänglighetsperspektivet är oerhört viktigt att ha med sig när man planerar olika typer av verksamheter, för att minimera behovet av att resa. En tydlig slutsats av analysen är att det behövs bättre kunskap om de transportutsatta gruppernas behov hos offentliga aktörer. Detta är också något som de offentliga aktörerna själva efterfrågar, och på vissa håll har man börjat ta steg mot mer dialog och ökad förståelse för att behoven ser olika ut hos olika grupper.

Rapport: Rättvis tillgänglighet för landsbygder och mindre tätorter

För mer information, kontakta Emma Lund, 010-456 56 30

I RORiLand-projektet studeras grannskapskontor (co-workinglokaler där man kan arbeta tillsammans med andra i närhet till bostaden) och lokala mobilitetstjänster för att se hur de var för sig och tillsammans kan bidra till minskad pendling och bättre levnadsvillkor i landsbygder. Inom ramen för projektet genomför Trivector Traffic tillsammans med IVL Svenska miljöinstitutet en delstudie som syftar till att ta fram ett koncept för ”landsbygdsmiljöavtal”. Idén är att landsbygdsmiljöavtal skulle kunna vara en parallell till stadsmiljöavtalen, där städer kunnat söka finansiering för åtgärder som underlättar hållbart resande under förutsättning att de åtagit sig att själva genomföra motprestationer. Omställningen till hållbart resande kräver dock andra åtgärder i landsbygdsmiljöer än i städer, och som en del av projektet har forskare från Trivector Traffic och IVL Svenska miljöinstitutet därför genomfört fokusgruppsintervjuer med boende i Brodalen i Lysekils kommun samt i Dals Långed för att bättre förstå vilka åtgärder som skulle kunna underlätta ett hållbart resande för människor som bor i landsbygder. I projektets sista steg samlas synpunkter in från tjänstepersoner och politiker kring hur landsbygdsmiljöavtalen skulle kunna fungera i praktiken. Trivector bidrar också till projektets övriga delar med kompetens inom resvaneundersökningar. RORiLand-projektet finansieras av Energimyndigheten och leds av Fyrbodals kommunalförbund.

Rapport – Landsbygdsmiljöavtal, För ökad tillgänglighet i landsbygder

För mer information, kontakta Emma Lund, 010-456 56 30

Transport- och techbranschen är två branscher som idag är ojämställda. Intelligenta transportsystem (ITS) är ett samlingsnamn för informationsteknik som används för att förbättra och utveckla transportsystemet i hållbar riktning. ITS-tjänster kan användas över landsgränser och underlätta för människor som rör sig mellan länder. Transportsystemets utveckling av fysiska och digitala strukturer skapar förutsättningar, såväl fysiska som mentala, för dagens resenärer likväl som framtida generationers mobilitet. Med bakgrund av detta är det centralt att ta utgångspunkt för jämställdhet och hållbarhet i utvecklingen av transportsystemet.

Tillsammans med EIT Urban Mobility Innovation Hub North i Köpenhamn, ITS Norway, ITS Finland, ITS Estonia, ITS Sweden och ITS Iceland arbetar vi på Trivector Traffic under 2023 och 2024 med projektet Women in Nordic ITS (WIN-ITS). Projektets huvudsakliga syfte är att bygga ett långvarigt samarbete mellan ITS-organisationer i Norden som i sin tur syftar till att främja ett jämställt och hållbart transportsystem. Inom ramen för projektet ska även representation och de normer som styr inom de nordiska länderna när det gäller ITS studeras. Baserat på resultat från studien kommer åtgärdsförslag för att skapa en mer jämställd bransch att ges.

Projektet finansieras av Nordiska ministerrådet.

För mer information, kontakta Julia Nyberg, 010-456 56 20

För att kunna driva transportsystemets klimatomställning och beteendeförändringar mot satta mål i tillräckligt snabb takt, krävs kunskap om hur resandet fungerar för individer i ett helhetsperspektiv men också hur olika kontext påverkar individers resande. Tidigare studier har identifierat grupper med ohållbart resmönster samt vilka resor som har potential att minska för att nå klimatmålen.

Nya metoder för insamling av resvanedata via mobilappen TravelVu möjliggör en betydligt mer detaljerad beskrivning av hur man reser över betydligt längre tidsintervall än enskilda dagar. Med denna typ av nya data kan vi på individnivå beskriva hur ofta olika typer av resor görs, hur ofta olika destinationer besöks och hur olika färdmedel används. I projektet har stora datamängder samlats in för resande hos olika individer över en hel månad respektive för cirka 100 individer ett helt år.

Projektet är ett samarbetsprojekt tillsammans med Lunds universitet och finansieras av Energimyndigheten. Projektet kommer att slutredovisas 2024.

För mer information, kontakta Lena Smidfelt Rosqvist, 010-456 56 10 eller Emeli Adell, 010-456 56 22

SMARTSET utvecklar och demonstrerar lösningar för hur godstransporter kan ske mer hållbart och energieffektivt, genom ett bättre nyttjade av godsterminaler. Projektet är uppbyggt kring tre kärnaspekter:

• Affärsmodeller som skapar förutsättningar för marknadsanpassade lösningar
• Reglering/styrning som ger incitament för en effektivare godshantering
• Energieffektiva fordon som ger mindre miljö- och energibelastande transportlösningar.

Olika affärsmodeller och upplägg testas i såväl erfarna som mindre erfarna städer inom området citylogistik. Projektet koordineras av Trafikkontoret i Göteborg, och svenska implementeringsstäder är Göteborg och Sundsvall. Trivector ansvarar och samordnar för projektets utvärdering av affärsmodellerna från både företagsekonomiskt och miljö/energimässigt perspektiv, samtidigt som en processutvärdering görs för en djupare förståelse för bl a framgångsfaktorer och hinder.
Projektet finansieras av Intelligent Energy Europe (STEER-programmet).
För mer information, kontakta gärna Pernilla Hyllenius Mattisson, 010-456 56 07.

MODBEAR (Mobility management and driver behaviour research) undersöker om och i vilken omfattning nationella “vägverk” i Europa arbetar med mobility management som en strategi för att påverka resebeteendet utifrån ett långsiktigt klimatperspektiv och utifrån att upprätthålla framkomlighet på vägarna vid oförutsedda händelser.

Tretton europeiska vägmyndigheter studeras för att skapa en förståelse för hur mobility management används och jämförs med strategier för trafikstyrning. Myndigheternas uppdrag analyseras och jämförs.  Resultaten kommer presenteras tillsammans med rekommendationer för europeiska vägmyndigheter kring hur de kan arbeta långsiktigt för att minska klimatpåverkan, strategier för planerade vägprojekt samt strategier vid oförutsedda händelser såsom olyckor eller svåra väderförhållanden.

Projektet finansieras av CEDR (Conference of European Directors of Roads) inom CEDR Transnational Road Research Programme och genomförs I samverkan med ARUP, Irland samt Hasselt University, Belgien.

För mer information, kontakta gärna Caroline Mattsson, 010-4565643.

Enligt Trafikverkets beräkningar går det att minska utsläppen av koldioxid från trafiken med så mycket som 15-20 procent enbart genom att arbeta med fysisk planering. En ökad förståelse bland Sveriges kommuner om hur stadsbyggande påverkar trafikalstring och bilinnehav är därför av stor betydelse för att vi ska uppnå Sveriges energi- och klimatmål.

Under 2019 kommer därför tre testkommuner att använda nya verktyg och modeller för att skatta antalet resor med olika färdmedel, bilinnehav och CO2-utsläpp på årsbasis. Förhoppningen är att modellerna ska kunna belysa hur olika grupper kommer resa i framtiden beroende på hur nya områden planeras. Genom denna studie kommer kommunerna också få fördjupad kunskap om hur olika grupper reser, så att orättvisor i transportsystemet kan justeras och bidra till ett mer jämlikt samhälle.

Forskningsprojektet pågår till mitten av 2020. Det är initierat av de två forskningsbaserade konsultföretagen Spacescape och Trivector tillsammans med de tre svenska kommunerna Gävle, Jönköping och Linköping. Energimyndigheten är medfinansiär.

För mer information, kontakta Emeli Adell, 010-456 56 22

Fyrstegsprincipen är en viktig utgångspunkt för god resurshushållning och för att åtgärder ska bidra till hållbar samhällsutveckling, men får samtidigt inte genomslag i transportplaneringen såsom tänkt. Vårt tidigare FOI-projekt ”Fullt genomslag för fyrstegsprincipen” visade att steg 1- och 2-åtgärder används i begränsad utsträckning för att lösa identifierade brister i transportsystemet och i regel bara som komplement till steg 3- och 4-åtgärder. Den stegvisa prövningen i en åtgärdsvalsstudie görs inte förutsättningslöst och med ett trafikslagsövergripande perspektiv – och inte sällan finns det redan en önskad åtgärd som svar på det utpekade problemet. Ytterligare problem är att både brister och lösningar formuleras inom ramen för dagens transportsystem och med utgångspunkt i lokala brister, inte utifrån en målbild för ett framtida hållbart transportsystem.

Det finns många argument för att ett hållbart transportsystem också behöver vara ett mer transporteffektivt transportsystem. Internationellt finns flera exempel på länder och regioner som arbetar med ett nolltillväxtmål för biltrafik som ett sätt att operationalisera transporteffektivitet i den praktiska planeringen, där Norge är ett exempel på nära håll. Med en sådan målbild för det framtida transportsystemet skulle sannolikt andra brister identifieras i transportsystemet, och andra lösningar föreslås på identifierade brister. I det här projektet utforskar och konkretiserar vi hur en alternativ process skulle kunna se ut vad gäller synsätt, angreppssätt och arbetssätt för en transportplanering som tar fyrstegsprincipen på allvar samt utgår från en målbild om ett transporteffektivt samhälle.

Projektet bidrar till en samsyn kring hur fyrstegsprincipen kan tillämpas för att bidra till ett mer transporteffektivt samhälle genom att sammanföra kunskap från två olika delstudier med olika angreppssätt. Dels görs en intervjustudie med tjänstepersoner i några länder där mål för ökad transporteffektivitet i form av nollväxtmål för trafiken eller liknande redan finns (ex Norge, Wales och Skottland), för att samla in och kunna lära av dessa erfarenheter. Dels görs en djupstudie av vad en målbild om ett transporteffektivt samhälle skulle kunna innebära rent konkret för tillämpningen av fyrstegsprincipen i en svensk kontext, med utgångspunkt i ett par verkliga ÅVS-processer där vi ”backar bandet” för att genom intervjuer med några centrala tjänstepersoner som varit involverade i arbetet föra resonemang om vilka åtgärder ÅVS-processen hade kunnat resultera i om en målbild om ett transporteffektivt samhälle varit vägledande för processen och hur processen hade behövt vara utformad för att nå dit.

Ta del av hela rapporten.

Resultaten av den internationella utblicken har också publicerats i en populärvetenskaplig rapport: Målstyrning mot ökad transporteffektivitet – Vad kan Sverige lära av länder som gått före?

För mer information kontakta:
Emma Lund, 010-456 56 30,
Håkan Johansson, 010-456 56 79
Christian Rydén, 010-456 56 87