Tänk dig att resa mellan Stockholm och Göteborg på 30 minuter eller från Stockholm till Åre på en timme. Med Hyperloop reser du i en kapsel som liknar en flygplanskabin med en hastighet på 600-800 km i timmen i ett rör som placeras fem till tio meter över marken. Det mesta av lufttrycket pumpas ut, endast en tusendel lämnas kvar. Kapseln susar sedan fram med lågt luftmotstånd i hög fart. För att ytterligare öka farten och för att undvika friktion och dyrt underhåll svävar kapseln en liten bit upp. Hyperloopen är helt självkörande. Magnetiska skenor styr acceleration och inbromsning. Drivkraften är el.

– Om hyperloopen byggs i Kalifornien, tänker vi oss att hela röret kläs med solpaneler. Hyperloopen kommer då generera mer el än den förbrukar. På mindre soliga platser kan vi använda vindkraft eller fjärrvärme, berättar Joakim Forslund, mjukvaruutvecklare från Stockholm och en av deltagarna i hyperloop-projektet rLoop.

Joakim räknar med att den första hyperloopen kommer tas i drift 2022 och då främst användas för frakt. Ett eller två år senare kommer de första passagerartransporterna att komma igång.

Elon Musks idé

Det var Elon Musk, Teslas vd, som först kom med idéen om att transportera människor i Hyperloops. För att få fart på utvecklingen utlyste rymdteknikbolaget SpaceX en tävling i juni 2015. Tävlingen har lockat studenter från toppuniversitet över hela världen att delta, men även ett lag som varken hör till något universitet eller högskola.

Hyperloop-laget rLoop har sin grund i Reddit, en social nyhetssida på internet. På Reddit finns ett forum med fokus på hyperloopteknik.

– Strax efter att SpaceX utlyst hyperlooptävlingen, var det någon på forumet som föreslog att vi som brukar hänga där, tillsammans utvecklar och bygger en hyperloop, berättar Joakim.

Förslaget fick genast gehör. Teknikintresserade från hela världen anmälde sitt intresse och en platt, men kompetent organisation växte fram. Laget fick namnet rLoop, där ”r” står för Reddit.

Alla arbetar online

RLoop arbetar på ett helt nytt sätt. Allt arbete sker online främst via chatforumet Slack där de delar dokument och diskuterar. Genom crowdfunding och sponsorer har de fått ihop kapital nog att bygga en kapsel. Själva byggandet sker i en lokal de fått låna i San Fransisco. Projektmedlemmarna arbetar helt ideellt.

–  Alla som vill får vara med. Det är också fritt för alla att komma med åsikter om vad som helst. På det viset är det en väldigt demokratisk organisation, säger Joakim. De bästa idéerna vinner.

Arbetssättet bygger på att teamledaren är bra på att lyssna på alla idéer som kommer fram och hela tiden beredd att ompröva sina planer om ett bättre förslag kommer fram.

– Som teamledare märker du ganska snabbt vem som har koll, menar Joakim som under designfasen ledde mjukvaruteamet.

Allt dokumenteras

De flesta i rLoop kommer från Europa eller USA, men fler nationaliteter än så finns representerade i laget. När rLoop-laget träffas på tävlingen i Los Angeles i januari 2017 var 19 nationaliteter med. De flesta i laget är yngre än 30 år och många är män. Dock inte alla. Samtliga brinner för hyperloop-tekniken. Medarbetarna i rLoop kommer och går. Ibland tar familjen eller det vanliga lönearbetet mer tid och arbetet för rLoop hinns inte med.

– För att komma runt detta dokumenterar vi allt vi gör. Det måste gå att se hur tankarna har gått i alla led.

– Det svåraste med att arbeta så här är att boka in möten då alla kan vara med. Förutom att vi måste ta hänsyn till våra andra arbeten och familjer, så är det även tidszonerna som ställer till det, menar Joakim.

Flera deltävlingar

SpaceX hyperloopsatsning består av flera deltävlingar. Vid den första, i januari 2016, bedömdes enbart designen. Vid den andra tävlingen som hölls i Los Angeles i januari i år var det dags att testa kapslarna på testbanan. 27 lag deltog, men efter tuffa tester, var det endast tre av dem som fick testköra sina kapslar på SpaceXs testbana. RLoop var tyvärr inte ett av dem.

– Vi är glada ändå. Vi fick veta att vi var ett av de lag som kommit längst i utvecklingen av vår kapsel och vi fick det pris vi allra helst ville ha – innovationspriset, berättar Joakim.

–  Dessutom fick vi prata med Elon Musk.

RLoops satsning fortsätter nu med sikte på nästa tävling som sker i sommar.

–  Då ska vi få upp vår kapsel på banan.

Testbana i Europa

Samtidigt satsar den europeiska delen av rLoop på en testbana i Europa. En ansökan om EU-bidrag är på gång. RLoop vill starta ett företag, bygga en testbana i full skala och göra tester kommersiellt.

– Vår tanke är att börja med att transportera frakt från en hamn till en omlastningscentral längre in i landet där marken är billigare, berättar Joakim. Han fortsätter.

–  Hyperloop är framtiden. Jag ser enorma fördelar med hyperloop-tekniken både ekonomiskt och socialt. Du kan bo i en ort och arbeta i en annan och snabbt och bekvämt resa iväg över helgen. I och med att hyperloopröret placeras en bit ovan mark, räknar vi med att det blir billigare att bygga hyperloops än att bygga motorvägar och järnvägar. Mindre mark behöver köpas in och prepareras. Du reser snabbt, tyst och säkert och på förnybar energi.

Artikeln publicerades först i magasinet 2038 vårsommaren 2017.

Läs mer om rLoops arbete

Läs mer på http://rloop.org/
Se minidokumentär om rLoop https://www.wired.com/video/brandlab/2017/01/the-future-is-here/