I forskningsprojektet Hållbar tillgänglighet har forskare från Trivector och Lunds universitet utforskat konceptet transporteffektivitet. Projektet har syftat dels till att klargöra vad transporteffektivitet innebär, dels att förstå vilka hinder som finns för att genomföra åtgärder som ökar transporteffektiviteten.

Vad innebär ett transporteffektivt samhälle?

Transporteffektivitet kan definieras som att trafikarbetet (i fordonskilometer) med energikrävande transportmedel som bil, lastbil och flyg minskar utan att människors tillgänglighet minskar.

Trafikarbetet med bil, lastbil och flyg kan minska på några principiellt olika sätt:

• Som en följd av minskat antal resor och transporter, exempelvis genom att arbetsresor ersätts med distansarbete, eller att mängden transporterat gods minskar (t.ex. färre returer vid e-handel).
• Som följd av kortare resor och transporter, exempelvis genom att service finns tillgänglig närmare bostaden eller att varor produceras närmre slutkonsumenten.
• Genom överflyttning mellan trafikslag, exempelvis genom att bilresor ersätts med gång, cykel och kollektivtrafik, flygresor ersätts med tåg, eller att gods flyttas från lastbil till järnväg.
• Genom ändrad relation mellan trafikarbete och transportarbete. För persontransporter t.ex. genom ökad samåkning, för godstransporter t.ex. genom längre och tyngre lastbilar eller ökad samordning av distributionstransporter.

De två förstnämnda strategierna innebär också ett minskat transportarbete ( i person- eller godskilometer), medan de sistnämnda inte har en direkt sådan koppling. Däremot finns ett samband mellan de olika strategierna. Åtgärder som leder till en överflyttning av resor från bil till gång, cykel och kollektivtrafik kan indirekt leda till att valet av målpunkter ändras så att resorna samtidigt blir kortare. På samma sätt kan förtätning av städer och en stadsplanering som ökar tillgången till service lokalt leda till minskat transportarbete, men också leda till att resor som tidigare gjordes med bil i stället kan göras med gång, cykel och kollektivtrafik.

Olika lösningar i städer och landsbygder

Förutsättningarna för ökad transporteffektivitet ser olika ut i olika geografier. I städer finns goda förutsättningar för överflyttning från bil till kollektivtrafik, cykel och gång och att minska behovet av resor genom ändrad stadsplanering. Den huvudsakliga utmaningen i städer och urbana regioner är därför att överkomma hinder för att genomföra effektiva åtgärder samt att arbeta med beteendeförändring.

I lands- och glesbygder är situationen annorlunda. Mindre tätorter kan ha en fördel i att avstånden är korta, och att de därför lämpar sig väl för att gå och cykla för de som bor inom tätorten. Bilen är dock ofta nödvändig för att ha en god tillgänglighet till samhällsfunktioner såsom arbete, utbildning, service och fritidsaktiviteter. Tillgängligheten med kollektivtrafik och cykel skiljer sig stort mot bilen. I lands- och glesbygder handlar utmaningen därför om att utveckla nya lösningar för en ökad transporteffektivitet. Det kan vara att förbättra tillgängligheten med kollektivtrafik, cykel och gång och att utveckla nya former för resande såsom anropsstyrd kollektivtrafik och utökad samåkning. Men det kan också vara att förbättra den lokala servicen och utveckla nya digitala tjänster så att de som bor på landsbygder inte behöver göra långa resor till staden för inköp eller andra ärenden.

Bilnormen gör det svårt att genomföra effektiva åtgärder

Inom ramen för projektet intervjuades planerare på nationell, regional och kommunal nivå. Ett återkommande tema i samtalen var svårigheterna att få acceptans för åtgärder för att minska biltrafiken. Respondenterna menade att många politiker tror att i framtiden kommer alla problem med buller och utsläpp från biltrafiken att vara lösta. Elbilens intåg gör det därför svårare att få genomslag för åtgärder som minskar biltrafiken, trots att en minskad biltrafik har många andra nyttor. Flera tjänstepersoner påpekade att dagens bilnorm påverkar planeringen till förmån för bilen. En intressant reflektion är att kommunerna är bra på att arbeta aktivt med strategier för cykel, gång, kollektivtrafik. Däremot finns det inga ”bilstrategier” som tydligt pekar ut var bilen ska prioriteras och inte prioriteras. Även om det finns mål om att minska bilens andel  är det därför lätt att man gör avsteg från denna princip när det kommer till specifika beslut.

Transporteffektivt samhälle ger tillgänglighet för alla

Bilen ses som en yt-tjuv i urbana miljöer, och att bilen tar mycket yta är ett gångbart argument för att arbeta med gång, cykel och kollektivtrafik i de större städerna. I mindre kommuner där det är gott om plats för bilarna och ingen brist på parkering är frågan om bilens roll ändå intressant, men ur ett rättviseperspektiv, menade intervjupersonerna. De har bland annat reflekterat över vilka resurser kommunerna satsar på de starka medborgarna som har råd att ha bil, jämfört med hur mycket de satsar på de som inte har bil. Även i mindre kommuner finns det anledning att värna den levande stadskärnan och skapa förutsättningar för närhet, täthet och tillgänglighet för alla.

Mer information

Läs mer om klimatomställning och transporteffektivt samhälle.

Vill du veta mer om projektet, kontakta Emma Lund, 010-456 56 30.