Detta har visats i flera forskningsstudier, och även Klimatpolitiska rådet, IPCC och OECD har dragit samma slutsats. Men hur kan en transportplanering som utgår från målbilden om ett transporteffektivt samhälle utformas i praktiken? Detta var utgångspunkten för Trivector Traffics nyligen avslutade forskningsprojekt Fyrstegsprincipens tillämpning i ett transporteffektivt samhälle.

Internationellt finns flera exempel på länder och regioner som arbetar med ett nolltillväxtmål för biltrafik som ett sätt att operationalisera transporteffektivitet i den praktiska planeringen, och i projektet har vi intervjuat planerare från Norge, Wales, Skottland, Irland och Österrike om hur de arbetat med att sätta mål och omsätta dem i åtgärder i den praktiska planeringen.

I projektets andra del har vi tittat på två svenska åtgärdsvalsstudier som resulterat i större vägutbyggnader där vi ”backat bandet” tillsammans med tjänstepersoner som varit involverade i arbetet och diskuterat hur det hade påverkat ÅVS-processen om utgångspunkten för planeringen varit att åtgärderna skulle bidra till eller passa in i ett transporteffektivt samhälle

Utifrån den internationella utblicken och de svenska fallstudierna har projektet landat i följande rekommendationer för hur den svenska transportplaneringen skulle behöva förändras för att tydligare styra mot ett transporteffektivt samhälle:

Besluta om ett tydligt nationellt mål om ökad transporteffektivitet.
För att planeringen på allvar ska kunna styra mot ett hållbart transportsystem krävs ett gemensamt mål för trafikens utveckling som alla är överens om.

Motivera målet med bredare hållbarhetsargument.
Även om klimatmål varit utgångspunkten för att komma fram till ett kvantitativt mål om minskad trafik i de studerade länderna har intervjupersonerna varit tydliga med att argumentationen för att minska trafiken bör bygga på hållbarhet i vidare bemärkelse, inte minst för att det gör det lättare att få acceptans för de nödvändiga förändringarna.

Bryt stigberoendet i transportplaneringen.
Infrastrukturplanering är en långsiktig process och många planerade åtgärder har tagits fram utifrån en målbild där framkomlighet och kortare restider för biltrafik varit högst prioriterat. Tidigare beslut behöver därför omprövas och det är då viktigt att ersätta åtgärder med andra som passar in och bidrar till ett transporteffektivt samhälle med mindre biltrafik.

Använd en tydlig metodik för att välja åtgärder som bidrar och passar in ett transporteffektivt samhälle med mindre biltrafik. Med en ny utgångspunkt i mål om ökad transporteffektivitet finns därför ett tydligt behov av att ompröva tidigare beslutade åtgärder och för att kunna göra det behövs en tydlig metodik. Wales road review och de rekommendationer som ges där är intressanta att inspireras av. Översatt till svenska förhållanden skulle tre frågor kunna ställas för att testa om åtgärder passar in i ett transporteffektivt samhälle:

• Bidrar åtgärden till ökad andel gång, cykel och kollektivtrafik samt hållbara godstransporter?
• Motverkar åtgärden ett transporteffektivt samhälle genom ökad framkomlighet eller ökad hastighet för biltrafik?
• Skulle åtgärden vara motiverad att genomföra även om vi redan befann oss i ett transporteffektivt samhälle?

Skapa tydliga strukturer för samverkan mellan Trafikverket, regioner och kommuner.
Olika aktörer har olika mandat och ansvarsområden och en aktör kan inte ensam skapa ett hållbart transportsystem.

Vänta inte på att styrmedlen kommer på plats.
För att nå målet om ett transporteffektivt samhälle kommer det även behövas nya styrmedel som dämpar efterfrågan på biltrafik, men med tanke på de långa ledtiderna i infrastrukturplaneringen går det inte att vänta in att dessa kommer på plats innan målet börjar påverka valet av åtgärder.

Bruka allvar med användandet av fyrstegsprincipen och ett trafikslagsövergripande perspektiv.
Ofta formuleras bristbeskrivningarna i ÅVS:er som en brist på specifika åtgärder, vilket riskerar att kortsluta fyrstegsprincipen och omöjliggöra ett trafikslagsövergripande perspektiv. En viktig förutsättning för att fyrstegsprincipen och ett trafikslagsövergripande perspektiv ska kunna tillämpas är därför att bristbeskrivningen görs på ett förutsättningslöst sätt och att man har ett bredare systemperspektiv i utredningarna. Kopplat till detta är det viktigt att utredningarna bemannas med bred kompetens.

Utvärdera och justera för att säkerställa måluppfyllnad.
Det går inte att på förhand veta exakt hur långt åtgärder och styrmedel räcker i förhållande till målet och det är därför viktigt att det görs en uppföljning av måluppfyllelsen så att man vid behov kan vidta kompletterande åtgärder.

Är du intresserad av att veta mer?

Ta del av hela rapporten här.

Vi kommer också att presentera rapporten på Transportforum 2025 i session 4:1 Ett transporteffektivt samhälle – planering och beslutsprocesser, onsdagen 15 januari kl. 11:30 – 12:30.

För mer information kontakta oss gärna:
Emma Lund, forskningsansvarig, emma.lund@trivector.se
Håkan Johansson, Affärsområdesansvarig Framtidssäkrad samhällsplanering, hakan.johansson@trivector.se