Transporteffektivitet som utgångspunkt i infrastrukturplaneringen – ett internationellt perspektiv

2023-10-05
Framtidssäkrad samhällsplanering
Forskning
Infrastruktur & fysisk planering
Styrmedel & ekonomi

Transportplaneringen utgår generellt, både i Sverige och på de flesta håll internationellt, från en prognos om ökad biltrafik. Forskningen visar dock att för att nå klimatmålet på ett hållbart sätt behöver biltrafiken minska i kombination med elektrifiering och ökad andel biodrivmedel. I en ny forskningsstudie ingår en internationell utblick med fokus på länder som har nationella mål om minskad eller oförändrad biltrafik, på såväl nationell som lokal nivå.

Gågata i Oslo

”Vi har identifierat fyra länder; Norge, Skottland, Wales och Österrike, som har nationella mål om minskad eller oförändrad biltrafik. Syftet med den här forskningsstudien är att få erfarenheter om hur infrastrukturplaneringen kan göras mer hållbar,” förklarar Håkan Johansson, Fokusområdesområdesansvarig klimatomställning på Trivector Traffic.

Fler parametrar än klimat är grund för mål om minskad biltrafik

Studien bygger på intervjuer med tjänstepersoner som jobbar både nationellt och lokalt i de fyra länderna.

Skottland, Wales och Österrike har alla nationella mål om att minska biltrafiken med 10 till 25 procent till 2030 eller 2040, medan Norge har nollväxtmål för biltrafiken i landets nio största tätortsområden. Klimatmål har varit grunden för att ta fram målen, men även luftkvalitet, buller, trängsel, jämlikhet, välbefinnande samt kostnader har spelat in.

Norges nollväxtmål för biltrafik i städer beslutades 2012 och har därefter funnits med i de nationella transportplanerna. Övriga länders mål har huvudsakligen tillkommit under 2020-talet.

Målen har i olika grad brutits ner från nationell till lokal nivå i de olika länderna. ”I Norge används målet även lokalt inom ramen för byväxtavtalen. Större städer kan ha mer långtgående mål, vilket förekommer exempelvis i Oslo, Edinburgh och Glasgow. Det ger utrymme för lägre mål i mindre städer och på landsbygden”, säger Håkan Johansson.

Visionsbilderna för den framtida staden liknar varandra i de olika länderna. Det handlar om mycket mindre biltrafik, en kompakt stad med korta avstånd, låga hastigheter,  färre parkeringsplatser och mer utrymme för gång och cykel.

Samverkan är nyckeln till framgång

Norge har genom byväxtavtalen en samverkan mellan nationell, regional och lokal nivå då alla nivåerna är avtalspartner. Även i Skottland är det bra samverkan mellan nivåerna. Österrike präglas av mer nationell styrning och mindre samverkan vilket har lett till friktion mellan nivåerna.

”Wales och Österrikes mål har inverkat på infrastrukturplaneringen genom att flera större väg- och motorvägsprojekt har stoppats. I Wales finns en bred politisk enighet på nationell nivå, medan det i Österrike finns en splittring inom regeringen i frågan. I Wales finns missnöje från de mindre urbana delarna och i Österrike även från Wien. Det är viktigt att i dialog få fram alternativ till utbyggnad av vägarna”, säger Håkan Johansson.

Lärdomar från den internationella utblicken:

  • Ett nationellt mål för ett transporteffektivt samhälle med mindre bil- och lastbilstrafik är viktigt för att få olika nivåer att samverka i gemensam riktning.
  • Målet behöver vara välgrundat och brett politiskt förankrat från nationell till lokal nivå.
  • Bygg upp argumentationen för målet på hållbarhet i vid bemärkelse inte bara klimat.
  • Samverka mellan nationell, regional och lokal nivå i strategier, åtgärder och styrmedel.
  • Utgå från målet att minska biltrafiken i infrastrukturplanering och samhällsplanering i stort.
  • Anpassa utifrån lokala förhållanden, inte samma recept överallt.
  • Engagera lokalsamhället och näringslivet.
  • Kommunicera utmaning och mål och skapa förståelse. Ha en tydlig argumentationskedja från klimatmål och andra hållbarhetsmål till mål för transportsektorn, behovet att minska biltrafiken samt till nödvändiga åtgärder och styrmedel.
  • Använd både morötter och piskor. Utan det sista kommer inte målet att nås. Men förklara hur intäkter från exempelvis trängselskatter används för att finansiera kollektivtrafik och cykel.

Den här forskningsstudien är en del i två forskningsprojekt som finansieras av Trafikverket och Energimyndigheten och som avslutas under 2024. Den internationella utblicken kommer även kompletteras med Irland, som också har mål om minskad biltrafik.

Mer information

Välkommen att kontakta Håkan Johansson, Fokusområdesansvarig klimatomställning, 010-456 56 79.
Läs mer om vår forskning kring hållbara transporter och om hur vi kan hjälpa dig i arbetet med klimatomställning.