Vägen till transporteffektivitet går via arena för gemensam planering
Nuvarande transportplanering som utgår från att vi når klimatmålen genom elektrifiering och en övergång till förnybar energi, skapar målkonflikter och rekyleffekter genom inducerad trafik, stadsutglesning och försämrade möjligheter för delad och aktiv mobilitet. Dessa målkonflikter och rekyleffekter skulle kunna minskas genom att i stället arbeta för ett transporteffektivt samhälle med minskad bil- och lastbilstrafik. Genom en sådan inriktning kan vi nå klimatmålen samtidigt som vi når mål om ökad fysisk aktivitet, trafiksäkerhet, minskat buller och luftföroreningar, tillgänglighet och ökad livskvalitet
På uppdrag av Trafikverket har Trivector Traffic och IVL studerat möjligheterna för målstyrd planering av transporterna i Sverige, samt utvecklat ett förslag till ramverk för en transformativ omställning. Ramverket syftar till hållbar tillgänglighet i ett transporteffektivt samhälle där t ex befolkningstillväxt och transportrelaterade problem hanteras genom att ta hänsyn till rörlighet, närhet och digital uppkoppling. För att åstadkomma detta behövs en kombination av olika styrmedel och åtgärder som gör det lättare att använda gång, cykel och kollektivtrafik samtidigt som det blir dyrare och svårare att använda bil, framförallt i städerna. Styrmedels- och åtgärdspaketen behöver utformas för att ge effekt, synergieffekter och acceptans.
Kontinuerlig samverkan behövs för att nå ett transporteffektivt samhälle
Ingen enskild aktör kan på egen hand åstadkomma ett mer transporteffektivt samhälle utan det krävs samverkan och samordning av insatser. För att få till en transport- och samhällsplanering i samverkan föreslår författarna därför en arena för kontinuerlig gemensam planering. På denna arena verkar de olika aktörerna stat, region, kommun, samt intressenter såsom näringsliv och ideell sektor för att nå gemensamma mål om ett transporteffektivt och hållbart samhälle med mindre biltrafik.
Arbetet börjar med gemensam målsättning
Innan man formellt startar träffas en överenskommelse mellan parterna att inleda processen. Redan då är det en viktig förutsättning att man har en gemensam målsättning om att arbeta för ett mer transporteffektivt samhälle med mindre biltrafik. Därefter inleds processen med ett första steg att erkänna komplexiteten, vilket utgår från en systemsyn. Hur bidrar transport och resande till det samhälle vi idag har?
Därefter beskrivs komplexiteten, exempelvis med hjälp av systemkartor (causal loop diagrams), följt av en inramning av komplexiteten. I detta skede konkretiseras mål och indikatorer. Scenarier kan användas för att förstå förutsättningar och utveckling som ligger utanför de deltagande organisationernas kontroll.
I ett kommande steg utvecklas styrmedels- och åtgärdspaket gemensamt för effekt, synergier och acceptans. Parallellt pågår planering av infrastruktur och samhälle från det transporteffektiva samhället.
Därefter fattas en överenskommelse om implementering av styrmedels- och åtgärdspaket.
Uppföljning i det sista steget utgör grunden för att på nytt tämja och förstå komplexiteten och utveckla förfinade styrmedel. Processen är iterativ och bygger på samverkan.
Figur: Process för kontinuerlig gemensam planering mot övergripande mål på arenan.
Resultaten testas nu i Jönköping
Resultaten från projektet testas och tillämpas nu i ett forskningsprojekt i Jönköping tillsammans med IVL Svenska Miljöinstitutet, Skanska, kommun, region och Trafikverket med finansiering från FORMAS.
Mer information
Vill du veta mer om studien Målstyrd planering, kontakta Christian Dymén, John Odhage eller Håkan Johansson.
Läs mer om vår forskning kring hållbara transporter och om hur vi kan hjälpa dig med klimatomställning.