Många företag och organisationer har medarbetare som kör i tjänsten, eller som förflyttar sig på annat sätt. Det är allt ifrån transport- och trafikföretag där medarbetarna kör stora delar av dagen, till verksamheter där medarbetare cyklar till möten eller för andra tjänsteärenden. Visste du att hemtjänstens medarbetare lägger ungefär 25 procent av en arbetsdag på att köra mellan sina brukare?

I Sverige är nästan hälften av dödsolyckorna i vägtrafiken arbetsrelaterade. Det innebär att olyckan skedde i tjänsten eller på väg till eller från arbetet. Så det spelar verkligen roll att resorna i tjänsten är trafiksäkra.

Som arbetsgivare har man skyldighet att säkerställa medarbetarnas säkerhet, och det inkluderar även säkerheten i trafiken. Trafiksäkerhetsrisker ska, precis som alla andra risker, hanteras i det systematiska arbetsmiljöarbetet.

Arbetsgivare och beställare kan påverka trafiksäkerheten genom de förutsättningar som man ofta styr över:

Stöd för att trafiksäkra verksamheten

För att stödja arbetsgivare och beställare till att arbeta för öka trafiksäkerhet i sina verksamheter har Trafikverket tagit fram ett stödmaterial i samarbete med Arbetsmiljöverket. Trivector har haft i uppdrag att ta fram underlag för detta stödmaterial och att föra dialog med berörda branschorganisationer.

Stödmaterialet består av vägledningar och checklistor för tre teman: resor i tjänsten, godstransporter och persontransporter. I oktober publicerades även en idéskrift som ger stöd för hur man arbetar systematiskt och stärker sin säkerhetskultur för ökad trafiksäkerhet.

Idéskriften och annat stödmaterial för Trafiksäkra verksamheten finns här

Vad är då säkerhetskultur?

Jo, säkerhetskultur är de gemensamma attityder, värderingar och uppfattningar som finns i organisationen kopplat till säkerhet, arbetsmiljö och trafiksäkerhet.

Säkerhetskultur beskrivs ofta som den informella delen av trafiksäkerhetsarbetet. Det utgörs av det som medarbetare och chefer gör i sitt dagliga arbete och hur de pratar om, följer upp och beter sig kopplat till trafiksäkerhet. Det gör att även om verksamheten inte aktivt arbetar med sin säkerhetskultur, så finns en säkerhetskultur på arbetsplatsen. Kulturen påverkas av ledningens och medarbetarnas agerande och engagemang för frågan.

För att stärka säkerhetskulturen behöver den stärkas av det formella säkerhetsarbetet vilket är ett systematiskt arbetssätt för trafiksäkerhet. De kan handla om policys, riktlinjer, handlingsplaner, beslut och uppföljningar så att ständiga förbättringar kan säkerställas.

Avstamp i säkerhetstrappan och konkreta exempel

Idéskriften baseras på forskning om säkerhetskultur i transportområdet. Utgångspunkt tas i en säkerhetstrappa som är framtagen i forskning vid Transportøkonomisk institutt (TØI) och har översatts och anpassats till svenska förhållanden:

I idéskriften presenteras exempel från verksamheter från olika branscher som arbetar med sin säkerhetskultur och med ett systematiskt arbetssätt. Bland exemplen går det att läsa om bussföretaget som på ett enkelt sätt följer upp bältesanvändning bland sina förare och om transportföretag som för dialog med sina kunder om förarnas förutsättningar. Det finns ett exempel på byggföretag som följer upp sin hastighetsefterlevnad. Och det finns också exempel från en kommun där hemtjänsten planerat om medarbetarnas tid för att bättre matcha de faktiska körtiderna mellan brukarna. Och mycket mer.

Är du intresserad av att veta mer?

Vill du veta mer om arbetet med idéskriften eller hur du kan trafiksäkra din verksamhet? Kontakta någon av våra medarbetare nedan:

Pernilla Hyllenius Mattison, fokusområdesansvarig för verksamheters transporter,  pernilla.hyllenius@trivector.se

Hanna Wennberg, fokusområdesansvarig för trafiksäkerhet, hanna.wennberg@trivector.se