Ett steg mot ett bättre beslutsunderlag för cykelinfrastruktur

Cykling spelar en nyckelroll i framtidens hållbara transportsystem, både för miljön och folkhälsan. Trots detta är det svårt att kvantifiera och värdera de samhällsekonomiska vinsterna med cykling, särskilt dess hälsoeffekter. Nu har forskningsprojektet ”HälsaPåHjul” beviljats finansiering för att utveckla en vetenskapligt grundad metod som kan användas i trafik- och samhällsplanering.

Projektet leds av Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) i samarbete med Trivector Traffic och finansieras av Trafikverket. Målet är att ta fram en metod som gör det möjligt att integrera folkhälsoeffekter i beslutsunderlag för cykelinfrastruktur och åtgärder.

– Med HälsaPåHjul tas ett viktigt steg mot en mer hälsomedveten transportplanering i Sverige – där cykling inte bara ses som ett transportmedel, utan som en investering i folkhälsa och i hållbar utveckling, säger Emeli Adell, forskare på Trivector Traffic.

Hälsa, data och samhällsekonomi i fokus

Genom att kombinera kunskap från transportforskning, epidemiologi och samhällsekonomi ska projektet ta fram en modell som inte bara är vetenskapligt robust utan också praktiskt användbar. Forskningen bygger på tre huvudsakliga delar:

1. Datainsamling: Utveckling av riktlinjer för att samla tillförlitliga data om cykling i olika kommuner och regioner, vilket ger underlag för samhällsekonomiska analyser.
2. Värderingsmodeller: Utveckling och validering av en metod för att beräkna hälsoeffekter av cykelåtgärder i ett svenskt sammanhang.
3. Beslutsstöd: Framtagning av en användarvänlig metod – ”HälsaPåHjul”-metoden – som kan användas av trafikplanerare och beslutsfattare.

Tidigare forskning har visat att cykling har betydande positiva effekter på folkhälsan.

Varför detta projekt behövs

Regelbunden cykling minskar risken för hjärt- och kärlsjukdomar, typ 2-diabetes och psykisk ohälsa, vilket leder till stora samhällsekonomiska besparingar. Trots detta inkluderas dessa effekter sällan i beslutsprocesser kring cykelinfrastruktur.

– Cykling har potential att vara bra för både individen och samhället, och det är viktigt att vi kan beskriva dessa nyttor och att kunna inkludera dem i samhällsekonomiska beräkningar när vi fattar beslut om utveckling av transportsystemet, säger Elisabeth Lång, projektledare på VTI.

Genom att utveckla en tydlig och välgrundad metod hoppas forskarna att investeringar i cykelinfrastruktur ska värderas på ett bättre sätt, vilket i sin tur leder till ökad cykling och bättre folkhälsa.

Vad händer nu?

Vill du veta mer? Följ vårt arbete och håll utkik efter kommande resultat från studien! Arbetet startar i april 2025 och löper till november 2027.

För mer information kontakta oss gärna. 

Emeli Adell, 010 – 456 56 22