Artikeln har uppdaterats med rapporterat innehåll direkt från Marrakech.

Trafiksäkerhet tillsammans med andra mål

Sverige har haft Nollvisionen sedan 1997 och genom åren har vi rejält minskat antal omkomna i vägtrafiken. Men vi har fortfarande 7000 personer som skadas allvarligt varje år och många är gående och cyklister. Vi har svårt att nå de mål vi satt upp.

– De allra flesta tycker trafiksäkerheten är viktig, men samtidigt finns uppfattningen att vi är klara. Vi tar ofta trafiksäkerheten för givet. Det visar våra studier i kommuner och företag, säger Hanna Wennberg som är forskare och expert inom trafiksäkerhet.

Vi behöver göra mer för trafiksäkerheten. Men vi behöver också arbeta med trafiksäkerhet utifrån andra samhällsutmaningar: klimat, lokala luftföroreningar och buller, fysisk aktivitet, social inkludering och rättvisa, och så vidare. Vi behöver ett hållbart trafiksäkerhetslyft med andra ord.

Att arbeta med flera utmaningar samtidigt är inte alltid så lätt. Ibland skaver det mellan olika mål och intressen, även om det många gånger finns positiva synergier. Det kräver att vi utvecklar så kallade målintegrerande arbetssätt som innebär samverkan och som ”går på tvärs” målområden.

Målintegrering och organisationers ansvar pekas ut i Stockholm och Marrakech

En holistisk syn på trafiksäkerhet blev uttalad strategi för trafiksäkerhetsarbetet genom Stockholmsdeklarationen 2020, resultatet av 3rd Globala Ministerial Conference on Road Safety. Även införandet av Agenda 2030 några år tidigare sätter trafiksäkerhet tydligt som en del bland alla andra hållbarhetsmål.

Vikten av avstamp i synergierna mellan trafiksäkerhet och andra hållbarhetsmål framhålls i Stockholmsdeklarationen. De expertrekommendationer som är grunden för deklarationen talar om sustainability development goal integration approach och pekar ut flera viktiga insatsområden: 30 km/h, överflyttning och aktivt resande, hållbarhetsarbete, upphandling, fordons- och teknikutveckling med mera.

Fem år senare är det dags igen. Den 18–20 februari 2025 ordnar världshälso-organisationen WHO 4th Global Ministerial Conference on Road Safety i Marrakech. 2025 års expertrekommendationer fokuserar på de formaliserade sammanhangen: arbetsmiljöarbete, upphandling, hållbarhetsredovisning, finansiella beslut etcetera.

– Nu vill man trycka ännu mer på organisationers ansvar. Men samhällsaktörers roller som planerare och väghållare är även fortsatt viktiga. De experter som arbetat med rekommendationerna säger att insatser som lyftes fram 2020 fortfarande är aktuella, säger Hanna som är på plats i Marrakech och följer konferensen.

Många synergier – men också ”skav” att hantera

Trafiksäkerhet går ofta väl hand i hand med andra hållbarhetsmål. Det finns med andra ord många positiva synergier mellan målområden. Till exempel är trafiksäkra, trygga och tillgängliga trafikmiljöer en förutsättning för att få fler att gå och cykla.

Men det finns också motstående mål och intressen. Motsättningar beror på vilka lösningar som implementeras. Beroende på hur mål operationaliseras i praktiken kan alltså utfallet vara i samklang eller motsats till andra mål.

– Vi kan arbeta med 30 km/h i tätort tillsammans över målområden. Men om vi ska verka för att fler cyklister använder hjälm måste vi bättre förstå olika perspektiv och se hur vi kan kommunicera på sätt som värnar om både cyklingen och cyklisterna, säger Hanna för att exemplifiera.

Det finns en viss polarisering i synen på trafiksäkerhet som riskerar att hindra samverkan mellan målen. Delar av branschen förknippar Nollvisionen med fordon och infrastruktur (för bilar) och trafiksäkerhetsarbetet sägs bidra till bilnormen i samhället. Andra menar att det snarare är ett resultat av att Nollvisionen operationaliseras i en bilorienterad planering.

–  Vi pratar om att integrera trafiksäkerhet i hållbarheten, men sällan om vad det innebär att vara en hållbarhetsfråga. Hur vi pratar om trafiksäkerhet, hur vi prioriterar och hur vi arbetar är nyckeln, menar Hanna som arbetar med ”målintegrerande arbetssätt”.

Det kokar ner till att hitta samverkansformer och arbetssätt där ”hållbarhetsmålen” kan verka tillsammans. Det kan vara genom det trafikstrategiska arbetet i kommuner och regioner, eller genom insatser för hållbart resande. Det kan vara genom arbetsmiljöarbete och hållbarhetsarbete. Och med utgångspunkt i de positiva synergier som vi ändå har mellan målen.

Vill du veta mer?

Var med på våra kommande events och utbildningar för att få veta mer om hur man kan lyfta trafiksäkerheten och arbeta ”målintegrerande”:

• Webbinarium 13 mars 2025: Hållbart trafiksäkerhetslyft för hela Sverige
• Kurs 8 och 10 april 2025: Hållbart trafiksäkerhetslyft för din kommun

För dig som är intresserad av trafiksäkerhet i arbetsmiljöarbetet så ger Nätverket Jämställdhet i transportsektorn ett webbinarium tillsammans med forskare och med experter från Trafikverket och Arbetsmiljöverket:

• Webbinarium 4 april 2025: Köra och cykla i tjänsten – jämställd trafiksäkerhet i arbetslivet?

 

Läs expertrekommendationerna som tagits fram som grund för de globala ministerkonferenserna i trafiksäkerhet 2020 och 2025:

• Saving lives beyond 2020: The next steps. Recommendations of the Academic Expert Group for the 3rd Global Ministerial Conference on Road Safety
• Saving Lives Beyond 2025: Taking Further Steps Recommendations of the Academic Expert Group for the 4th Global Ministerial Conference on Road Safety

Ta del av de studier som vi gjort om ”målintegrerande arbetssätt” för trafiksäkerheten:

• Wennberg, H., Dahlholm, O. (2024). Traffic safety implementation at local level in line with 2030 Agenda for Sustainable Development: synergies, challenges and enablers. Traffic Safety Research, 5, e000055. https://doi.org/10.55329/lgfl1703. Rapport (på svenska) som detta paper baseras på finns här.
• Wennberg, H., Hyllenius Mattisson, P. (2024). Traffic Safety Footprint in Sustainability Practices and Reporting—Exploring the Views of Companies. Sustainability 2024, 16(24), 10975. https://doi.org/10.3390/su162410975. Rapport (på svenska) som detta paper baseras på finns här.

Resultaten från forskningsprojekten har arbetats in i SKR:s Trafiksäkerhetslyftet och i Trafikverkets Trafiksäkra verksamheten.