Cykling – inte för alla?

När man studerat resvanor kan man konstatera att gruppen med låga inkomster gör färre cykelresor än gruppen med höga inkomster – detta trots att det inte finns signifikanta skillnader mellan boende i socialt utsatta områden och de som bor i andra urbana områden. Om vi vill främja cykling som ett inkluderande och hållbart färdmedel behöver vi förstå varför vissa grupper cyklar mindre – och vad vi kan göra åt det.

Många faktorer spelar in

Många faktorer spelar in i färdmedelsvalet. Bostadens lokalisering är en av dem – ju längre från stadskärnan, desto färre målpunkter på cykelavstånd. Infrastruktur har också stor betydelse. Forskning från Köpenhamn visar att ett välutbyggt cykelvägnät kan öka cyklandet med upp till 90 % i antal cyklade kilometer. Men det handlar inte bara om fysisk tillgång till cykelvägar. Bilvänlig infrastruktur, topografi och tillgång till kollektivtrafik påverkar också valet att cykla eller inte. Lång pendlingssträcka gör det ofta mer lockande att välja kollektivtrafik eller bil.

Men cykelvalet handlar inte bara om geografi och infrastruktur – det handlar också om normer och attityder. En tidigare studie av familjer i socialt utsatta områden visade att bilen har hög status, medan cykling är ovanligt och inte ses som ett eftersträvansvärt sätt att resa. Andra faktorer som trygghet, trafiksäkerhet och individuella förutsättningar som hälsostatus och cykelvana kan också påverka benägenheten att cykla.

Vi tar reda på varför låginkomsttagare cyklar mindre

I en tvåstegsraket undersöker nu Trivector Traffic tillsammans med VTI vilka faktorer som påverkar låginkomsttagares val att cykla till arbetet och andra målpunkter.

1. Kvalitativa djupintervjuer

I det första steget intervjuas individer om sina attityder till cykling, sina erfarenheter och vilken roll cykeln har i deras vardag. Genom dessa samtal får vi en djupare förståelse för normer, vanor och kulturella föreställningar kopplade till cykling. Slutsatserna ger input till vilka faktorer som bör ingå i den bredare datainsamlingen i steg 2.

2. Kvantitativ datainsamling

Nästa steg innebär en bredare datainsamling för att kvantifiera varför låginkomsttagare som grupp cyklar i mindre uträckning. En utmaning i denna fas är att individer i lägre inkomstgrupper ofta är svårare att nå i traditionella undersökningar. Insikterna från de kvalitativa intervjuerna blir därför avgörande för att utveckla en strategi som når målgruppen.

Ett samarbete för mer inkluderande cykling

Projektet leds av Elisabeth Lång på VTI och genomförs i samverkan med Trivector Traffic, där Emeli Adell har huvudansvaret. Arbetet finansieras av Trafikverket. Genom att kombinera kvalitativa och kvantitativa undersökningar vill vi skapa en större förståelse för hur cykling kan göras till ett transportmedel för alla – oavsett inkomstnivå.

Vill du veta mer? Följ vårt arbete och håll utkik efter kommande resultat från studien!

För mer information kontakta oss gärna.

Emeli Adell, 010 – 456 56 22