Mobilitetstjänster, även kallat Mobility as a Service (MaaS), utvecklas ständigt med syfte att erbjuda god mobilitet genom delning av fordon och tjänster med hjälp av digi-tala verktyg. Mobilitetstjänster har potential att bidra till ökad hållbarhet bl a genom ökad tillgänglighet och att möjliggöra minskat privat bilägande genom att andra lös-ningar erbjuds för mobilitet, såsom kollektivtrafik, fordonspooler och hemleverans. Det har gjort att kommuner tillåter fastighetsägare att minska parkeringsutbudet vid nybyggnation om mobilitetstjänster erbjuds. Forsknings- och utvecklingsprojekt som berör mobilitetstjänster riktar sig ofta mot en välbärgad medelklass i innerstadsmiljöer. Det saknas däremot kunskap om förutsättningar och behov gällande mobilitetstjänster i områden som präglas av socioekonomiska utmaningar.

Trivector Traffic har på uppdrag av Naturskyddsföreningen gjort en genomlysning av Tvärförbindelse Södertörn som är det största nya vägprojektet i den nationella planen för infrastrukturen 2022–2033 med utgångspunkt från ett transporteffektivt samhälle. I uppdraget som tar sin utgångspunkt i Trafikverkets åtgärdsvalsstudie har även ingått att utifrån där föreslagna åtgärder och styrmedel ta fram ett konkret förslag som uppnår acceptabel trafiksäkerhet och framkomlighet utan att bygga den planerade motortrafikleden. Utöver genomlysningen av Tvärförbindelse Södertörn är syftet att belysa ett mer generellt alternativ till nya mötesseparerade vägar och andra större vägprojekt i ett transporteffektivt samhälle samt att beskriva den påverkan som nya vägar med ökad framkomlighet ger på trafik, transporter, samhälle och miljö.

På uppdrag av Nätverket jämställdhet i transportsektorn har vi sedan december 2022 undersökt hur det ligger till med jämställdheten i transportplaneringen. Behovet kommer ifrån att nätverket sett ett behov av att lyfta upp jämställdhet tydligare på agendan genom att studera nuläget och var det finns behov av insatser för att öka jämställdheten i transportsektorn.

På uppdrag av Nätverket jämställdhet i transportsektorn har vi sedan december 2022 undersökt hur det ligger till med jämställdheten i transportplaneringen. Behovet kommer ifrån att nätverket sett ett behov av att lyfta upp jämställdhet tydligare på agendan genom att studera nuläget och var det finns behov av insatser för att öka jämställdheten i transportsektorn.

Rapporten beskriver resultatet av en förstudie som utförts av IVL Svenska Miljöinstitutet och Trivector Traffic AB, med finansiering från Trafikverket (TRV 2020/119125). Förstudiens syfte var att identifiera nödvändiga komponenter för det tidiga planeringsskedet med att komma överens om mål, metoder och åtgärder för transport- och samhällsplanering i samverkan mellan olika aktörer för att nå transporteffektivitet och olika hållbarhetsmål såsom till hälsa, socialt hållbara lokalsamhällen och klimatmål. Med tidigt skede menas innan konkreta styrmedel, åtgärder och infrastrukturer diskuteras och utformas.

Trafiksäkerhet är en del i en hållbar utveckling genom Agenda 2030. De synergier som finns med andra hållbarhetsmål är en viktig utgångspunkt för trafiksäkerhetsarbetet. Men hur kan en kommun rent konkret omsätta ett sådant synsätt på trafiksäkerheten? Det har Trivector undersökt i ett forskningsprojekt tillsammans med Göteborgs stad.

Syftet med projektet Rikare grannskap är att uppnå en snabbare omställning av dagens samhällsstrukturer mot ökad resurseffektivitet och minskat bilresande genom att införa mobilitetslösningar som möjliggör omvandling av parkeringsytor i befintliga bostadsområden till nya bostäder och bättre boendemiljöer.

Trivector har i ett FOI-projekt finansierat av Trafikverket undersökt behov och drivkrafter hos verksamheter när det gäller att arbeta med sin trafiksäkerhetspåverkan som en del i hållbarhetsarbete och hållbarhetsredovisning. Projektet tar avstamp i trafiksäkerhet som hållbarhetsfråga i linje med Agenda 2030 och Stockholmsdeklarationen.

Trivector har tillsammans med LTH (Institutionen för Teknik och samhälle, Trafik & väg) studerat hur trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter, i både objektiv och subjektiv mening, har påverkats av införandet av spårväg. I projektet har vägkantsintervjuer gjorts med gående och cyklister före och efter spårvägen i Lund öppnade för trafik samt filmade beteendeobservationer på ett antal platser i Lund. I denna rapport presenteras resultat från fältstudierna samt slutsatser och rekommendationer.

Syftet med denna studie är att undersöka hur åtgärder av tillfälliga karaktär kan användas för att öka trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter samt för att nå andra hållbarhetsmål, inte minst genom att förbättra möjligheten att gå och cykla. I studien kartläggs möjligheter, utmaningar och hinder med tillfälliga åtgärder baserat på erfarenheter från städer i Sverige och Europa.

En viktig frågeställning för kollektivtrafikplanerare – särskilt i Göteborg – är när det är motiverat med spårvägssatsningar och när det är bättre att satsa på buss. Som underlag för att kunna göra välgrundade ställningstaganden om lämpligt färdmedel är det av intresse att få ökade kunskaper om det finns effekter av spårvägstrafik som inte uppkommer vid motsvarande satsningar med buss. Ofta kallas detta spårfaktorn. Spårfaktorn kan delas upp i tre delar:
1. Spårfaktor för resandet
2. Spårtrafikens påverkan på byggande och fastighetsvärden
3. Spårtrafik som social investering
Dessa delar behandlas i det följande i vars ett kapitel. Litteraturgenomgång, metodfrågor etc behandlas i respektive avsnitt.

Den nya regionala cykelmodellen identifierar och prioriterar förbättringar i infrastrukturen med avseende på, dels efterfrågan, dels den befintliga infrastrukturen. Med andra ord beräknar modellen den potentiella cykelefterfrågan på det regionala vägnätet för flera typer av ärenden för både cykel och elcykel och matchar efterfrågan med den rekommenderar infrastruktur enligt bland annat VGU. Modellen inkluderar också ett jämlikhetsperspektiv där exempelvis socioekonomiskt svagare områden och områden med höga ohälsotal kan tilldelas en proportionerligt större andel investeringar.

I denna rapport redogörs för förutsättningarna för nattågstrafik Oslo-Hamburg. Vi diskuterar inte de marknadsmässiga förutsättningarna utan endast möjligheterna att etablera trafiken.

The purpose of this report is to present facts that point to the shortcomings that exist within the EU when it comes to cross-border rail services as well as to identify the low hanging fruits that may exist concerning ”missing links” across borders within the EU. The report focuses on the northern part of Europe which is defined as Scandinavia and Germany, and to some extent the neighbouring countries of Germany.

Resultatbilaga kommunrankning SHIFT 2020

PM SHIFT kommunrankning 2020

Denna rapport ger ett underlag för rekommendationer för när, i vilka trafikmiljöer och under vilka omständigheter barn kan cykla själva sett ur ett trafiksäkerhetsper-spektiv med hänsyn tagen även till Barnkonventionen, hälsoaspekten, sociala aspekter och barns självständiga rörlighet.

Syftet med forskningsprojektet som presenteras i denna rapport är att sammanställa, och till viss del operationalisera, den forskning som finns om transportinvesteringars betydelse för det sociala kapitalet till en modell för sociala nyttobedömningar med fokus på socialt kapital.

I delprojektet har analyserats hur miljömål fastställda på nationell nivå återspeglas i den nationella planen för transportinfrastruktur (nationell plan 2018–2029). Den övergripande frågeställningen är hur de nationella miljömålen tas omhand i planen, i vilken mån planen bidrar till att uppfylla miljömålen, samt om miljöfrågans betydelse har ändrats i den nuvarande planen jämfört med den föregående planen (nationell plan 2014–2025).

Syftet med projektet är att studera hur mål och intentioner på övergripande nivå hanteras och efterlevs i planering och åtgärder på detaljerad nivå. Syftet är även att föreslå lämpliga verktyg för hur övergripande mål och intentioner bättre kan föras fram genom planeringsprocessen. Detta ska ske så att man försäkrar sig om att intentionerna från den övergripande nivån följer med till underliggande nivåer, samt att konsekvenserna av eventuella avsteg blir tydliga. Fokus ligger på de transportpolitiska målen och då framförallt målet om god miljö . Mer specifikt handlar det om hur målen beaktas i kommunala översiktsplaner, fördjupningar av översiktsplaner, planprogram och detaljplaner samt i regionala planer för transportinfrastruktur (länsplaner) och enskilda vägobjekt inom regionala planer. Om planeringsprocessen liknas vid en stafett där målen och intentionerna är stafettpinnen: var tappas då stafettpinnen och varför? Och framförallt: hur kan vi få med stafettpinnen i planeringen?

I en tidigare studie har IVL Svenska Miljöinstitutet och Trivector studerat målkonflikter mellan prognosstyrd planering av infrastruktur och en mer målstyrd planering, där man utgår från miljörelaterade mål. I detta uppföljande projekt studeras tänkbara samverkansformer, mellan Trafikverket och kommuner, som kan skapa en större samsyn kring mål och åtgärder.
I denna delrapport ges en beskrivning av olika samverkansmodeller för väg- och samhällsplanering som används eller har testats i Sverige. Den beskriver också norska byvekstavtal, en motsvarighet till svenska stadsmiljöavtal.

Projektet har studerat, utvecklat och konkret provat former som ska underlätta samverkan mellan framförallt Trafikverket och kommuner, men även regioner och eventuellt andra relevanta aktörer, gällande möjligheter och utmaningar med gemensamma nationella och kommunala mål angående bebyggelse, trafik och stadsutveckling och tillhörande åtgärder. Samverkansformerna ska bidra till ökad samsyn kring mål och åtgärder. Syftet med projektet är att ge förslag till process och metodik för arbete mellan statlig, regional och kommunal nivå samt att ge förslag till samverkansformer.

Trivector Traffic och IVL Svenska Miljöinstitutet har, på uppdrag av Trafikverket, gjort en studie av motsättningar mellan prognosstyrd och målstyrd planering av infrastruktur. Studien genomfördes som ett forsknings- och utvecklingsprojekt från september 2016 till maj 2017. I studien intervjuades ett femtiotal representanter som arbetar med planering av vägar, stadsutveckling eller bebyggelse för kommuner och Trafikverket.

Studien visar att det ofta förekommer konflikter mellan prognosstyrd och målstyrd planering av infrastruktur. Den prognosstyrda infrastrukturplaneringen utgår från gängse prognosmodeller som förutsäger att trafiken kommer fortsätta öka. Prognoser kan användas för att förutse var i vägnätet som förbättringar behöver göras för att behålla en god framkomlighet för alla trafikslag.

Rapporten sammanfattar resultatet av ett forskningsprojekt som har behandlat hur miljömål överförs till beslut i olika nivåer av transport- och samhällsplaneringen. Projektets titel är Stafetten – från nationella klimat- och miljömål till lokal infrastrukturplanering. Arbetet har finansierats av Naturvårdsverket inom forskningsprogrammet Hållbara Transporter.

Utredningen Samordning för bostadsbyggande har tillsatts av regeringen för att under perioden 2018-2020 underlätta samordningen mellan berörda parter i samhällsbyggnadsprocessen i kommuner med komplexa planeringsförutsättningar. Syftet är att få till stånd ett ökat och hållbart bostadsbyggande.

Projektet Stafetten har studerat miljömål på nationell, regional och lokal nivå, deras roll för transportplaneringen, och vad som kan göras för att målen ska få större genomslag.

I den här rapporten presenteras resultatet av ett forskningsprojekt där analys gjorts för hur jämnt fördelad trafiksäkerheten är mellan olika grupper i samhället. Hur ser trafiksäkerhetssituationen ut för olika grupper (utifrån ålder, kön, etnicitet och socioekonomi) vad gäller utsattheten som oskyddad trafikant? Hur fördelar sig medborgares synpunkter på trafiksäkerhet och trafiksäkerhetsåtgärder mellan olika områden i kommuner utifrån områdenas socioekonomi och demografi? Målet med projektet är att belysa trafiksäkerhetsarbetet i Sverige utifrån ett socialt hållbarhetsperspektiv och att ta fram ett angreppssätt för hur trafiksäkerheten kan bli bättre fördelad.

Beställare: Trafikverkets Skyltfond

I denna rapport presenteras projektet ”trafiksäkerhetskonsekvenser av hastighetsbegränsningar på cykelbanor” som genomförts under våren 2018 till och med sommaren 2019.
Projektet har studerat förutsättningar för och konsekvenser av åtgärder för att sänka cyklisters hastighet på cykelbanor, främst utifrån ett trafiksäkerhetsperspektiv men även med hänsyn till andra aspekter som exempelvis cyklisters framkomlighet. Syftet med projektet har varit att undersöka hur hastighetsbegränsningar och andra hastighetsdämpande åtgärder används och kan användas på cykelvägar i Sverige och vilken potentiell trafiksäkerhetseffekt de kan ha. Ökad förståelse och kunskap inom området förväntas leda till förbättrad trafiksäkerhet på sikt.

Föreliggande rapport beskriver de nuvarande förutsättningarna för mopedtaxi och dess framväxt i Sverige hittills. I detta ingår även en fallstudie av det svenska företaget Bzzt som är den enskilt största verksamhet som bedriver mopedtaxi i Sverige. Till detta har även en internationell kunskapssammanställning genomförts med fyra fördjupade fallstudier som syftar till att samla lärdomar kring mopedtaxi från andra länder.

För att vi ska klara våra klimatmål behöver vi elektrifiera våra transporter. Tekniken är utvecklad och finns på plats, men omställningstakten är alldeles för långsam. Vad ska vi göra? Jo, vi behöver en proaktiv utbyggnad av elnätet, nya typer av samarbeten och visa på goda exempel från dem som lyckats ställa om till elektriska transporter.

In this report, the feasibility of introducing Trivector’s MaaS concept EC2B (“Easy to B”/”Easy to be”) on the market in the cities of Malmö and Copenhagen is studied. The EC2B concept has unique business model that integrates a range of mobility
services, including public transport, into an attractive offer which is connected to accommodation, as most trips start and/or end where people live

Debattinlägg i SDS/HD 181028:
De åtgärder som politiker, organisationer och utredningar föreslår för att biltrafiken ska minska riktar sig så gott som alltid till hela befolkningen. Det är varken rättvist eller effektivt, skriver de tre forskarna Lena Winslott Hiselius, Lena Smidfelt Rosqvist och Alfred Andersson.

Capcal är ett program för beräkning av kapacitet och framkomlighet i trafikkorsningar.

Utformningen och dimensioneringen av de ytor som är avsedda för cyklisterna att stå och vänta på blir med ökade flöden viktigare att utforma rätt. Både för att göra minska olyckor och incidenter men också för att det är en viktig del av cykelresans komfort och framkomlighet.

På uppdrag åt Trafikverket har Trivector gjort en utvärdering av målstyrningen av trafiksäkerhetsarbetet under målperioden 2010–2020. Målstyrningen har bidragit till en ökad systematik kunskap och samsyn. Samtidigt behövs mer handling.

Cycling innovations that can lead to systemic change

Hur får vi till en omställning mot mer hållbart resande till skolan? I samarbete med Eslövs kommun och Eslövs Bostads AB har Trivector genomfört en samskapandeprocess med barn och föräldrar på Sallerupskolan i Eslöv. I rapporten finns resultat från processen och rekommendationer för genomförandet av så kallade School Mobility Labs.

Projektet finansierades av Region Skåne inom utlysningen ”Normkreativ innovation” med medel från Tillväxtverket inom Jämställd regional tillväxt.

Cycling innovations that can lead to systemic change

Cycling innovations that can lead to systemic change

En självkörande/förarlös buss rullade mellan Campus och Knutpunkten i Helsingborg 16-20 september. Initiativet kom från Nobina och Helsingborgs stad. Den el-drivna bussen, som tar tolv passagerare, sex sittande och sex stående, framfördes utan förare som en del i en pilotstudie och framtidsspaning.

Som en del av ett pågående forskningsprojekt om förarlösa fordon finansierat av det europeiska innovationsnätverket Climate-KIC utförde Trivector en enkätundersökning på plats. Totalt svarade 295 personer på enkäten.

Kartläggning av behov av åtgärder och styrmedel för ökad tillgänglighet i städer

KolTRAST är en ny planeringshandbok för en attraktiv och effektiv kollektivtrafik. Den är ett komplement till handboken Trafik för en attraktiv stad (TRAST) med fördjupning inom kollektivtrafikområdet.
KolTRAST vänder sig både till de som arbetar med kollektivtrafik i någon form och de som är verksamma inom andra sektorer av samhällsplaneringen och i den rollen skapar förutsättningarna för att utforma ett attraktivt kollektivtrafiksystem. Handboken kan även användas som utbildningsmaterial på universitet och högskolor.

El-assisterade cyklar kan klassificeras i olika klasser beroende på effekt på motorn och upp till vilken hastighet fordonen ger krafttillskott. I denna rapport har vi identifierat 3 olika klasser som kallas för (vanliga) elcyklar, motoriserade cyklar och snabb-elcyklar (se figuren nedan). De två sistnämnda kategorierna kallar vi tillsammans för snabbare och kraftigare el-assisterade cyklar. Denna rapport fokuserar på säkerhetsrisker av snabbare och kraftigare el-assisterade cyklar men tar även upp vanliga elcyklar i jämförelsesyfte.

A business case for EC2B (In English)

Med Bypad kan du utvärdera och förbättra cykelarbetet i din kommun.

Viktig del för att skapa attraktiva och hållbara städer

Superbussar – ett högklassigt regionalt bussystem i Nordostskåne.

Artikel publicerad i Modern stadstrafik nr 2 2016.

Erfarenheter från ett europeiskt projekt för renare, säkrare och mer effektiva godstransporter.

Ett projekt om beredskap och robusthet i transportsystemet vid oljebrist eller snabb prisuppgång

Buller Väg II är det enklaste och snabbaste verktyget på marknaden för att beräkna vägbuller i olika miljöer.

Att tänka spår och köra buss innebär att maximera nyttan i förhållande till kostnaderna. Principen lanserades av Trivector i början 1990-talet och den fungerar precis lika bra nu som då.

Hållbar stadsutveckling förutsätter en attraktiv och effektiv kollektivtrafik. Hög bekvämlighet och tillgänglighet i kollektivtrafiken är två viktiga faktorer, vilka båda förutsätter en hög kapacitet i fordonen.

Antalet tjänstebilspooler ökar kraftigt på de svenska arbetsplatserna. Det är inte så konstigt – här finns mycket att tjäna.

Buller Tåg 5.2 är det enklaste och snabbaste verktyget på marknaden för att beräkna tågbuller i olika miljöer.

Cykeltrafiken är en viktig del i ett transportsystem för hållbar utveckling. Mindre luftföroreningar, bättre klimat, minskad trängsel och buller – samt attraktivare och socialt inkluderande städer.

Vilka faktorer är viktiga för ett hållbart transportsystem och hur framgångsrik är er stad? EcoMobility SHIFT erbjuder ett verktyg för att kartlägga nuläget och ta fram åtgärder när ni t ex ska ta fram eller utveckla en hållbar trafikstrategi/ Sustainable Urban Mobility Plan.

Hur transportsystemet utformas betyder mycket för vår hälsa genom möjligheten till aktiv mobilitet, det vill säga möjligheten att gå eller cykla.

Godstrafik har länge varit bortglömt inom stadsplaneringen. Trots detta är väl fungerande godstrafik helt avgörande för en stads funktion.

En grön resplan eller grön transportplan är ett samlat grepp för att effektivisera resandet och transporterna inom en verksamhet. Planen kan omfatta såväl tjänsteresor som arbetspendling eller godstransporter.

ISEMOA:s tillgänglighetsrevision utvärderar och förbättrar arbetet med tillgänglighet för gång-, cykel- och kollektivtrafik på både övergripande och detaljerad nivå.

En kurs om hur du beräknar framkomlighet i korsningar, hur beräkningsresultaten används och hur du värderar den samhällsekonomiska nyttan av olika åtgärder.

Fyrstegsprincipen är ett planeringssätt för att utveckla ett mer hållbart transportsystem. Denna kurs ger dig förutsättningar för att med stöd av fyrstegsprincipen planera för resurseffektiva transporter som bidrar till långsiktigt hållbar utveckling.

DSI-serien är en kapslad presentationsenhet med vandalskydd för inomhusbruk.

DMS är en mångsidig och driftsäker server, speciellt lämpad för distribution av information i form av text, ljud, bild och video.

DSP är en kapslad presentationsenhet med klimat- och vandalskydd, tillverkad för extra tuffa miljöer. DSP har en inbyggd ljusstark LCD/TFT-display med kraftfull styrdator, samt komponenter för värme, kylning och kommunikation.

I/O-boxen TrIO 652 är utvecklad för att hantera kommunikation med gränssnitt som en fordonsdator är i behov av för skyltkommunikation och utrop.

Komplett presentationsenhet i rostfri kapsling, vilket gör att den passar utmärkt som presentationsenhet vid utomhusplacering, eller där risken för skadegörelse eller stöldförsök är stor.

Nästa generations batteriskyltar är här! Skylten har en högupplöst skärm som ger bättre läsbarhet och utrymme för att presentera fler avgångar tillsammans med störningsinformation jämför med andra batteriskyltar.

Syftet med denna utredning är att studera cyklandets utveckling till och från Stockholms innerstad samt att beräkna det samhällsekonomiska värdet av de cykelresor som görs.

Vårt samhälle genomgår en urbanisering, där städerna förtätas och antalet fotgängare och cyklister behöver öka för att skapa mer hållbara trafiksystem och attraktivare stadsrum. Fotgängare och cyklister har tidigare blandats och hanterats som en homogen grupp, men idag vet vi att dessa två trafikantgrupper har skilda behov och förväntningar på infrastrukturen.

Hur kan vi planera städer som på lång sikt är hållbara? Hur ser vi till att de är resurseffektiva och samtidigt attraktiva? Och hur kan det göras i våra svenska städer?

I denna rapport presenteras en studie om trafiksäkerhetsaspekter av en ökad användning av elcyklar i Sverige. Studien har finansierats av Trafikverkets Skyltfond och pågick från den 1 september 2013 till den 15 september 2014.

För dig som gett dig tusan på att lyckas följer här några tips och råd som stöd på vägen.

Den snabbt växande e-handeln påverkar våra köpvanor samt våra resvanor. Under 2010 initierade Trafik och väg vid LTH och Trivector Traffic tillsammans denna forskning om effekterna och hållbarhetspotentialen av online shopping avseende transporter. Den svenska Energimyndigheten godkände vårt förslag och projektet inleddes 2011.

litteraturstudie och enkät i svenska kommuner

Med hjälp av framtagna nyckelfaktorer för en framgångsrik kollektivtrafik beskrivs varför den schweiziska kollektivtrafiken är attraktivare för resenärer än den brittiska kollektivtrafiken. Anledningarna till framgång eller misslyckande kan då också hittas i respektive lands lagstiftningar.

Syftet med projektet är att undersöka på vilket sätt och i vilken omfattning kollektivtrafiken bidrar till det transportpolitiska hälsomålet.

Genom en litteraturstudie har ett antal trendområden och deltrender identifierats och därefter analyserats utifrån deras förväntade påverkan på främst infrastruktur och bebyggelse. Trendområden som studerats är bl a urbanisering, befolkningsutveckling, klimatförändringar, naturresurser och miljö, livsstilstrender och ny teknik.

Under våren 2012 har Trivector Traffic på uppdrag av Trafikverket genomfört en kartläggning och analys i syfte att förstå vilka problem som finns i orterna Ullared och Torup samt vilka åtgärder (steg 1 och 2, fyrstegsprincipen) som skulle kunna utnyttjas för att lösa dessa.

Syftet med studien är att öka kunskapen om hur arbetet med att ge gång- och cykeltrafik hög prioritet i kommunal planering kan utvecklas. Detta görs genom fallstudier i två skånska kommuner med aktiv planering för gång och cykel: Malmö stad och Lunds kommun.

Gång är ett viktigt transportsätt för äldre personer och äldres mobilitet påverkas till stor del av olika trygghetsrelaterade barriärer i gångmiljön. Samtidigt är säkerhet en viktig planeringsparameter. Ibland hänger trygghet och säkerhet inte samman; det finns miljöer och situationer som är säkra, men som ändå upplevs otrygga och därmed undviks.

Det är en utmaning att erbjuda attraktiv kollektivtrafik till en rimlig kostnad i landsbygdsområden. Samtidigt är det viktigt att även i glest befolkade områden bygga upp attraktiva trafiksystem med kollektivtrafiken som en viktig del. I samband med detta har frågan om samordning av olika samhällsbetalda transporter
kan bidra till en attraktivare kollektivtrafik i glest befolkade områden ställts i många sammanhang.

En analys av Öresundsregionens sårbarhet och besparingspotentialen för olika åtgärder

Denna rapport är den sammanfattande slutredovisningen av ett större forskningsprojekt inom ramen för Vägverkets SNE-grupp RPD (Road Planning and Design). Projektet som helhet har behandlat inducerad trafikefterfrågan och dess konsekvenser och syftar till att förbättra kunskapen om hur kapacitetshöjande väginvesteringar påverkar trafikarbetet och miljön och därmed de övergripande transportpolitiska målen.

På uppdrag av Nätverket för Kvinnor i transportpolitiken har Trivector Traffic gjort denna utvärdering av hur det transportpolitiska målet om jämställdhet beaktats i åtgärdsplaneringen av transportinfrastruktur för perioden 2010-2021. Projektet har finansierats av Ungdomsstyrelsen.

Stafettbeskrivningsprojektet utreder och analyserar hur mål och intentioner på övergripande planerings- och beslutsnivå hanteras och efterlevs i planering på mer detaljerad nivå.

Riksdagens utredningstjänst har i uppdrag att ta fram denna forskningsöversikt och framtidsanalys för att ta fram scenarier och goda exempel för hur hållbara och klimatsmarta städer kan se ut i framtiden. De delar av arbetet som berör transporter i staden har lagts ut på Trivector Traffic AB. Fokus i denna rapport ligger på att ge en forskningsöversikt.

MaxSumo är en metod för systematisk planering, uppföljning och utvärdering av mobilitetsprojekt. Om
utvärderingar utförs på samma sätt är det lättare att överföra erfarenheter och jämföra liknande projekt.

– kunskapssammanställning med identifiering av forskningsfrågor

Sammanfattande råd från tre års tvärvetenskaplig forskning om implementering.

Trivector Traffic har, på uppdrag av SIKA och trafikverken, under ungefär en månads tid specialstuderat effekter samt kostnader för ett antal fall som behandlar åtgärder för hur transporter i storstäder, tätorter samt i pendlingsstråk mellan tätorter kan ske effektivare.

– vägledning för beskrivning av effekter på trafik och miljö

Syftet med rapporten är att undersöka varför inte flervägsstopp används oftare i det svenska vägnätet, och därefter klarlägga de kunskapsbrister som kommunala politiker och tjänstemän har angående regleringsformen flervägsstopp.

Gjord inom EU-projektet ARTS.

Vägen till ett rent och bullerfritt Lund