Trafik- och samhällsplanering går hand i hand i Schweiz vilket gör att man bygger infrastruktur som stöttar utbyggnaden av samhällen i ett mycket långsiktigt perspektiv. Tidtabellen är känd minst tio år i förväg vilket underlättar för stadsplanerarna. Här har man inte hört talas om kontaktledningar som faller. Proaktivt underhåll av infrastruktur och fordon gör att tågen håller tiden trots starkt utnyttjande järnvägar.

I Lyon, Frankrike, finns en ny TGV-station vid flygplatsen med snabbspårväg till stan, flera nya spårvägslinjer med väldesignade spårvagnar på egen bana i alla miljöer, och ett avancerat prioriterat bussystem med egna banor och körfält. Dessutom finns ett väl utbyggt trådbussnät med väldesignade bussar att titta på, tre tunnelbanelinjer, och ett lånecykelsystem som ansluter till kollektivtrafiken där 80 procent går elektriskt (trådbuss, spårvagn eller tunnelbana).

Lyon har ett typiskt franskt biljettsystem med förköp på hållplatser och en intressant upphandlingslösning där entreprenören tar hand om allt från drift till planering under ett givet varumärke (TCL det gamla kommunala trafikföretaget).

I Freiburg prioriteras kollektivtrafik och cykeltrafik i all utbyggnad av staden. Biltrafik finns men ligger sist i prioriteringskedjan. I centrum finns massor av gågator och spårvagnarna har hållplats så centralt man kan komma. Centrum lever och devisen ”alla butiker kan nås till fots” visar hur man ser på kunden. I de nybyggda ytterområdena läggs stråk för spårväg och cykel ut först. Resultatet har blivit att Freiburgs invånare äger färre bilar. Istället gör de nästan 1 kollektivtrafikresa per invånare och dag, och staden ligger i topp vad gäller kollektivresor. I Sverige ligger en bra stad på ca 0,5 kollektivtrafikresor per dag.

Att placera järnvägsstationen i stadens centrum är ofta bäst, men inte alltid, visar en färsk studie. Det finns fördelar och nackdelar med båda placeringarna, vilket du kan få se under en järnvägsstationsresa i Tyskland och Frankrike. Båda länderna har de senaste 30 åren byggt ut höghastighetsjärnvägar och ibland lägger man stationen utanför staden, kanske med en ny spårväg som anslutning, ibland kommer man in i centrum till den gamla och väletablerade stationen.

Benelux-länderna – Belgien, Nederländerna och Luxemburg, är intressanta resmål när det gäller högkvalitativ kollektivtrafik med spårväg eller buss. Här kan Zuidtangenten mellan Amsterdam och Haarlem nämnas, en suburban BRT-lösning av rang. Utrecht med spårväg som utvecklades från en BRT-lösning kan också framhävas som intressant resmål. Houten utanför Utrecht är spännande för inspiration om cykel- och gångplanering. Överlag är Nederländerna framstående när det gäller cykelplanering och har tjänat som förebild för många. Belgien har blivit känt för tillämpningen av ”cirkulationsplaner” som exempelvis har tillämpats i Gent och Leuven med snabba och omfattande förändringar i färdmedelsfördelning i de nämnda städerna. Även i Belgien är cykeln och cykelkulturen framstående om än tillämpat på ett annat sätt än i Nederländerna. Luxemburg med sin fina nya spårväg kan också nämnas som ett inspirerande resmål.

Varför inte besöka något av våra grannländer i väst? Här finns mycket intressant. Vad sägs om spännande bytespunkter i Danmark eller det som ska bli Europas längsta BRT-system i Stavanger. Sedan har vi självklart de nya spårvägarna i Bergen och Århus som goda förebilder.