I forskningsprojektet Samla Cykeldata vill vi testa att samla in stora mängder data om cykling i ett begränsat geografiskt område med flera olika mobiltelefonapplikationer. Testet ska därefter utvärderas vetenskapligt, praktiskt och ekonomiskt för att komma fram till om detta kan vara ett bra komplement till resvaneundersökningar och flödesmätningar. Projektet finansieras av Trafikverket och genomförs av konsultföretaget Trivector i samarbete med Göteborgs stad och Cykelfrämjandet.

Cykling anses fortfarande inte vara ett seriöst transportslag i många europeiska länder. Åratal av transportplanering till fördel för biltrafik har skapat stadsrum och infrastruktur där det är svårt för cyklisten att få plats. Under 2017-2018 koordinerade Trivector ett projekt delfinansierat av EIT Climate-KIC under Scaling programmet. I projektet samlades cykelexperter från tre ledande cykelstäder i Europa för att diskutera och samla erfarenhet om hur cykling ska kunna öka. Tillsammans har experterna från Utrecht regionen, Köpenhamns kommun och Malmö Stad identifierat cykelinnovationer som kan fungera i andra städer. 9 innovationer samlades och beskrevs.

Läs mer om varje innovation för att lära dig mer om framgångsfaktorer och barriärer för varje enskild.

• Malmö Bike Freight Company – MOVEBYBIKE
• Region of Utrecht – Bicycle streets
• City of Copenhagen – Crowdsourcing bicycle investment hotspots
• City of Copenhagen – Cycle Superhighways
• City of Copenhagen – Focusing on simplicity
• City of Malmö – Bicycle kitchen
• City of Malmö – Elevated bicycle crossings
• Region of Utrecht – Cycle implementation plan
• Utrecht – Bicycle school – De Fietsmeesters

Tveka inte att ta kontakt med Malin Mårtensson, 010-456 56 35 om du vill veta mer!

De allra flesta verksamheter genererar transport och de transporter som utförs i verksamheternas värdekedjor påverkar trafiksäkerheten. Det blir viktigt att engagera företagen i trafiksäkerhetsutvecklingen. Denna trafiksäkerhetspotential har till viss del adresserats genom transportköparnas upphandling och inköp, inte minst hos offentliga myndigheter. Detta projekt handlar om att fånga denna outnyttjade potential som finns genom att arbeta systematiskt med verksamheters trafiksäkerhetspåverkan, men också om att integrera detta arbete i verksamheternas hållbarhetsarbete. De synergier som finns mellan trafiksäkerhet, miljö och socialt ansvarstagande ska fångas, och suboptimering undvikas, i linje med intentionerna i Agenda 2030 och Stockholmsdeklarationen.

Då det finns relativt begränsad kunskap och erfarenheter när det gäller att arbeta med verksamheters trafiksäkerhetspåverkan inom hållbarhetsarbetet kommer det här projektet att anamma en explorativ ansats. Syftet med projektet är att undersöka nuläge, behovet, drivkrafter och potential vad gäller verksamheters trafiksäkerhetspåverkan inom ramen för hållbarhetsarbetet. Följande huvudsakliga frågeställningar belyses:

• Vilka olika typer av transportgenererande och transporterande verksamheter finns och hur kan dessa verksamheters trafiksäkerhetspåverkan förstås? Hur ser nuläget ut vad gäller olika typer av verksamheters arbete med trafiksäkerhet och hållbarhet? Vilka behov och drivkrafter finns hos olika verksamheter i Sverige att arbeta med sin trafiksäkerhetspåverkan inom ramen för hållbarhetsarbetet?
• Vilken är trafiksäkerhetspotentialen ur ett samhällsperspektiv genom att arbeta med olika typer av verksamheters trafiksäkerhetspåverkan? Vilka är synergierna med andra hållbarhetsmål? För vilka verksamheter finns det större respektive mindre potential?
• Hur kan en verksamhet arbeta mer systematiskt med sin trafiksäkerhetspåverkan inom ramen för hållbarhetsarbetet? Vilka möjligheter och synergier finns? Vad bör studeras närmare i fortsatt arbete?

Projektet finanserias av Trafikverket och pågår under perioden 1 juni 2021 – 30 november 2022. Projektpartner är Trivector LogiQ AB.

Ta del av slutrapporten

För mer information, kontakta Pernilla Hyllenius Mattisson.

Motorfordon är inblandade i en stor del av de dödsolyckor och olyckor med allvarligt skadade som sker i trafiken. En viktig faktor i olycksförloppet är den hastighet fordonen håller eftersom det påverkar storleken på krockvåldet och i slutändan olyckans allvarlighetsgrad.  I många nya bilar finns trafiksäkerhetsutrustning som skulle kunna förhindra eller lindra många olyckor, såsom exempelvis automatisk nödbroms i låg och hög hastighet. Införandet av trafiksäkerhetsutrustningen i fordonspaken är helt frivillig och går därför långsamt.

Som ett led i arbetet med att uppnå miljömålet om Frisk luft har kommunerna från 2020 möjlighet att införa miljözon klass 2 för personbilar i tättbebyggt område. Miljözonen förbjuder de bilar som har sämst avgasrening att köra i tättbebyggt område dvs där många människor bor och vistas. De bilar som har sämst avgasrening och som skulle förbjudas i tättbebyggda områden är ofta äldre och kan därför även antas ha sämre trafiksäkerhetsutrustning. Om den hypotesen stämmer skulle ett införande av miljözoner även minska risken för fotgängare och cyklister att bli påkörda av personbilar.

Syftet med projektet är att undersöka de potentiella trafiksäkerhetseffekterna, positiva och negativa, av att införa miljözon 2 för personbilar i tättbebyggda områden i Sverige som inte når miljömålet Frisk luft. Studien avgränsas till kollisioner mellan personbil och oskyddade trafikanter.

Projektet finansieras via Trafikverkets Skyltfond.

I Agenda 2030 är trafiksäkerhet är en del av hälsan och Stockholmsdeklarationen trycker på vikten att utgå från de synergier som finns mellan trafiksäkerhet och andra hållbarhetsmål. Det är dock inte lika tydligt hur detta helhetstänk ska hanteras rent konkret i det systematiska trafiksäkerhetsarbetet på lokal nivå. Många kommuner söker vägledning för hur ett mer helhetsbaserat synsätt på trafiksäkerheten kan appliceras i praktiken och i synergi med övriga hållbarhetsmål.

I många kommuner uttrycks ofta en upplevd motsättning mellan trafiksäkerhet och andra hållbarhetsmål. Ofta ställs trafiksäkerhetsarbetet mot arbetet med hållbar, aktiv mobilitet. Det samlade forskningsläget säger dock att det finns fler synergier än motsatsförhållanden mellan trafiksäkerhet, miljö och hälsa. Säkra och trygga trafikmiljöer är en förutsättning för mer hållbar och aktiv mobilitet. Trafiksäkerheten, inte minst för oskyddade trafikanter, är också en viktig förutsättning för ett mer inkluderande och jämlikt transportsystem.

I detta forskningsprojekt är syftet att kartlägga och analysera förutsättningar för och visa hur ett systematiskt trafiksäkerhetsarbete i linje med Agenda 2030 kan se ut rent konkret i kommuner – och hur trafiksäkerhetsarbetet på lokal nivå kan utvecklas för att bättre nyttja de synergier som finns mellan trafiksäkerhet och andra hållbarhetsmål, till exempel hälsa, miljö och klimat samt jämställdhet och jämlikhet.

Målet med projektet är att ta fram konkret vägledning för hur ett mer helhetsbaserat synsätt på trafiksäkerheten kan appliceras i praktiken och i synergi med övriga hållbarhetsmål i kommuner. Vägledningen ska kunna användas av kommuner och av Trafikverket i det regionala och lokala trafiksäkerhetsarbetet och ska avse olika påverkansmöjligheter i trafiksäkerhetsarbetet, till exempel som väghållare, upphandlare, kravställare och påverkare.

Projektet finansieras av Trafikverket och pågår under perioden 1 juni 2021 – 30 november 2022. Projektpartner är trafikkontoret i Göteborg.

För mer information, kontakta Olivia Dahlholm.

I många svenska städer planeras införandet av nya eller utbyggnad av befintliga högkvalitativa kollektivtrafiksystem, så kallade BRT-liknande kollektivtrafiksystem. Ofta diskuteras också BRT-system och spårväg som två olika möjliga lösningsalternativ för stadens kollektivtrafiksystem. Samtidigt är kunskapsluckorna stora för hur BRT-liknande kollektivtrafiksystem bör utformas i svenska städer utifrån trafiksäkerhet, trygghet och framkomlighet för olika trafikantgrupper.

Detta projekt syftar till att svara på hur BRT-liknande kollektivtrafiksystem i Sverige, i jämförelse med spårväg och annan kollektivtrafik, påverkar trafiksäkerheten och vilka utformningsprinciper som bör användas för BRT-systemen för att säkerställa såväl trafiksäkerhet och trygghet för oskyddade trafikanter som kollektivtrafikens framkomlighet. Ambitionen är att anta ett hela-resan-perspektiv på trafiksäkerheten med utgångspunkt i människors användning av transportsystemet som gående, cyklister och kollektivtrafikresenärer och i ett uppmuntrande av mer hållbart resande.

Följande frågeställningar belyses i projektet:

• Hur skiljer sig trafiksäkerheten mellan olika kollektivtrafiksystem (BRT-system, spårväg och andra kollektivtrafiksystem) på en övergripande nivå och utifrån ett hela-resan-perspektiv?
• Hur påverkar olika principiella utformningar trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter? Exempel på principiella utformningar på sträcka att belysa utifrån ett trafiksäkerhetsperspektiv är mittförlagda eller sidoförlagda busskörfält/spår respektive buss/spårvagn i blandtrafik. För utformning i korsning är det exempelvis cirkulationsplats med mittförlagt busskörfält/spår respektive traditionell hantering av buss/spårvagn i signalreglerad korsning eller cirkulationsplats som belyses.
• Hur kan ett BRT-liknande kollektivtrafiksystem utformas utifrån såväl trafiksäkerhet och trygghet för oskyddade trafikanter som framkomlighet för kollektivtrafiken?

Projektet bidrar med kunskapsunderlag och utformningsprinciper som kan integreras i de handböcker och utformningsriktlinjer som finns i Sverige samt bidra till en utformning av BRT-liknande kollektivtrafiksystem utifrån såväl god trafiksäkerhet och trygghet för oskyddade trafikanter som god framkomlighet för kollektivtrafiken. Genom bättre kunskapsunderlag ges en större förståelse för trafiksäkerhetsproblematiken, och hur motsättningar mellan kollektivtrafikens framkomlighet och trafiksäkerhet och trygghet för oskyddade trafikanter kan hanteras på ett lämpligt sätt, som därmed också tas på större allvar i planeringen och utformningen av nya och utbyggda BRT-liknande kollektivtrafiksystem i Sverige. Det ger möjlighet till väl underbyggda val av lösningar.

Projektet finansieras av Trafikverkets Skyltfonden och pågår under perioden 1 juni 2021 – 30 november 2022.

För mer information, kontakta Frida Odbacke

Ta del av rapporten >>

Det finns flera studier som studerat trafiksäkerhet för oskyddade trafikanter i spårvägsanläggningar, men få har haft möjlighet att göra före- och efterstudier i samband med införande av en ny anläggning. I Lund ges nu den möjligheten. I ett forskningsprojekt finansierat av Trafikverkets Skyltfonden studeras hur trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter, i både objektiv och subjektiv mening, påverkas av införandet av spårväg. I projektet görs intervjuer med gående och cyklister samt interaktionsstudier/beteendeobservationer på ett antal platser före och efter spårvägen i Lund öppnar för trafik. Slutsatser och rekommendationer från projektet blir relevanta för såväl befintliga som nya spårvägsanläggningar i Sverige och andra länder.

Följande frågeställningar belyses i projektet:

• Vilka potentiella trafiksäkerhetsrisker finns för gående och cyklister i en spårvägsanläggning?
• Hur upplever gående och cyklister spårvägen? Hur påverkar spårvägen deras trygghet? Vilka eventuella riskkompensatoriska beteenden praktiserar gående och cyklister?
• Hur ser riskerna ut för gående och cyklister, och interaktionerna mellan spårväg/spårvagn och gående och cyklister, ut för spårvägsanläggningen i Lund?
• Vilka slutsatser kan dras och rekommendationer ges för en god trafiksäkerhet och trygghet för gående och cyklister i nya och befintliga spårvägsanläggningar?

Projektet genomförs av Trivector i samarbete med LTH / Trafik & väg.

Rapport: Spårväg och oskyddade trafikanter – Fältstudier före och efter införande av spårväg i Lund

För mer information, kontakta Frida Odbacke

En stor del av transporterna av människor och gods utförs av privata och offentliga verksamheter. Dessa transportörer kan vara taxiföretag, bussföretag, åkerier, budfirmor, och så vidare. Även många andra verksamheter än transportörerna, till exempel inom hantverks- och serviceyrken, använder dagligen transportsystemet och påverkar trafiksäkerheten i transportsystemet. Inte minst genom hastighetsefterlevnaden som är i fokus i detta projekt.

Syftet med projektet är att visa hur verksamheter kan arbeta med sin trafiksäkerhetspåverkan, inom ramen för hållbarhetsarbetet och den årliga hållbarhetsredovisningen, genom systematisk uppföljning av hastighetsefterlevnaden hos de transporter som utförs inom verksamheten. Målet att bidra med kunskapsunderlag och konkreta exempel på indikatorer som kan användas för att inkludera trafiksäkerhetspåverkan, i form av hastighetsefterlevnad, i hållbarhetsarbetet och hållbarhetsredovisningen. Data från fordonens elektroniska körjournaler används för uppföljningen av hastighetsefterlevnad på aggregerad nivå. Genom att uppföljningen av hastighetsefterlevnad även kan redovisas i leverantörsrapporter blir resultaten från projektet relevanta för såväl beställare som leverantörer av transport, för såväl upphandling som kvalitetssäkring.

Projektet finanserias av Trafikverkets Skyltfonden och pågår under perioden 1 juni 2021 – 30 november 2022. Projektet tar avstamp i ett tidigare projekt som Trivector genomfört: Elektroniska körjournaler och ISA – effekter och potential inom trafiksäkerhet (TRV 2019/27988).

För mer information, kontakta Pernilla Hyllenius Mattisson

I många städer pågår en utveckling med snabbt växande mängd lastcyklar och godscyklar (eldrivna cargo bikes). Det här projektet belyser de utmaningar och möjligheter som denna utveckling medför. Projektet syftar dels till att bedöma hur en överflyttning av urbana godstransporter till godscykel påverkar trafiksäkerheten och andra hållbarhetsmål, dels till att visa hur cykelinfrastrukturen i våra städer kan utformas för att en överflyttning till godscyklar ska bli trafiksäker och att de olika hastighets- och utrymmesanspråk som finns för cyklister och andra trafikantgrupper kan hanteras.

Målet med det här projektet är att ta fram vägledning med tydliga riktlinjer, riktade till kommuner och andra aktörer, för en trafiksäker överflyttning av urbana godstransporter till lastcykel samt för en trafikplanering för cyklister med olika hastighets- och utrymmesanspråk generellt. Inom projektet kommer dessa riktlinjer att testas i en kommun: utifrån riktlinjerna kommer en analys av cykelnätet i centrala Göteborg att genomföras för att identifiera var förbättringar av cykelnätet bör göras för att öka trafiksäkerheten och tillgängligheten för lastcykel och andra cyklister/trafikanter.

Följande huvudsakliga frågeställningar hanteras i projektet:

• Vilka är trafiksäkerhetseffekterna av att flytta över urbana godstransporter till godscyklar? Hur bidrar en överflyttning till andra hållbarhetsmål i Agenda 2030, till exempel klimat, luft och buller, trygghet och attraktivare stadsmiljöer?
• Hur kan cykelinfrastrukturen utformas för att en överflyttning till godscyklar ska bli så trafiksäker som möjligt och att inga nya trafiksäkerhets- eller tillgänglighetsproblem uppstår? Hur kan de olika hastighets- och utrymmesanspråk som finns för olika cyklister och i relation till andra trafikantgrupper hanteras i planering, utformning och reglering?

Projektet finansieras av Trafikverkets Skyltfonden och pågår under perioden 1 februari 2021 – 30 juni 2022.

För mer information, kontakta Thaddäus Tiedje.

Trafiksäkerhetsarbetet har kommit långt i Sverige, men det finns stora utmaningar kvar vad gäller oskyddade trafikanters trafiksäkerhetssituation. Nollvisionen och de globala hållbarhetsmålen från Agenda 2030 sätter också trafiksäkerheten i ett större sammanhang och det finns ett behov av att förstå hur vi kan arbeta för både ökat och säkert cyklande och andra hållbara färdsätt.

Olycksstatistik beskriver olycksproblem enbart i absolut termer, medan en analys av trafiksäkerheten kan göras utifrån de tre dimensionerna exponering, konsekvens och risk. Det finns generellt ett behov av bättre förståelse för oskyddade trafikanters, och för olika grupper av oskyddade trafikanters, exponering i termer av reslängder, tid i olika trafikmiljöer och annan användning av trafiksystemet (körmönster/hastighet etc.). Lämpliga exponerings-/trafiksäkerhetsdata är viktiga underlag för olika trafiksäkerhetsanalyser på lokal, regional och nationell nivå.

Genom digitaliseringen möjliggörs nya sätt att förstå människors resvanor och användning av trafiksystemet. Alltfler kommuner har börjat använda app-baserade resvaneundersökningar där positioneringsdata samlas in via mobiltelefoner. Dessa data innehåller information som inte varit tillgänglig tidigare, såsom data om resvägar och hastighetsprofiler utmed sträckor liksom betydligt bättre skattningar av restider och reslängder. Det finns genom dessa data nya möjligheter att göra trafiksäkerhetsanalyser genom exponeringsdata baserade på hastigheter, hastighetsspridning, tid i olika trafikmiljöer, med mera. Denna data finns redan, men det gäller att förstå hur den kan bearbetas och användas för olika typer av trafiksäkerhetsanalyser.

Syftet med projektet är att ta fram nya exponerings-/trafiksäkerhetsdata för oskyddade trafikanter från en app-baserad resvaneundersökning baserade på positioneringsdata från mobiltelefoner. Denna data kan användas för att bättre analysera och förstå trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter. Elsparkcyklar kommer att användas som exempel i projektet för vilka olika typer av exponerings-/trafiksäkerhetsdata tas fram och sätts i relation till data om skador och olyckor som erhålls från andra projekt (till exempel ett pågående projekt av Folksam som finansieras av Skyltfonden). Elsparkcyklar används som exempel för att kunskapsläget om detta färdmedels trafiksäkerhet är relativt lågt. På så vis erhålls både kunskap för hur data från en app-baserad resvaneundersökning kan användas för bättre trafiksäkerhetsanalyser och kunskap om trafiksäkerhetssituationen för elsparkcyklar och möjliga åtgärder

Projektet finansieras av Trafikverkets Skyltfonden och pågår under perioden 1 augusti 2020 – 30 september 2021.

För mer information, kontakta Emeli Adell

Projektets mål är att undersöka hur otrygga parkeringsanläggningar kan byggas om till trygga mobilitetshus som inbjuder till kvartersgemenskap och stödjer hållbara resvanor för olika befolkningsgrupper (olika bakgrund, kön och ålder).

I bostadsbeståndet från 1950 till 1970-talet finns många områden som är socialt utsatta och har problem med otrygghet – inte minst kopplat till trafik och parkering. I projektet Rikare grannskap har otrygghetsproblemen identifierats som en stor utmaning. Bostadsbolag och fastighetsägare vittnar om att de har problem med kriminalitet i och i anslutning till parkeringsanläggningarna. Boende undviker att använda garagen. Otrygghetsproblemen gör att bostadsaktörer är tveksamma till att behålla anläggningarna – och till att satsa på nya gemensamma mobilitetslösningar i garage.

Gemensamt för en stor del av Sveriges parkeringsanläggningar från 1960- och 70-talet är att de är slitna och nedgångna. Många fastighetsägare står inför beslut om att investera i upprustning, ombyggnad eller rivning av sina anläggningar. Det finns ingen siffra på hur många parkeringsanläggningar som finns i Sverige, men en mycket grov bedömning är att det kan röra sig om cirka 4000 anläggningar – en enorm resurs för omställning. Att omvandla dem för alternativa mobilitetslösningar skulle ge ett stort antal boende tillgång till alternativa mobilitetslösningar som förenklar vardagen för flertalet och gör det lättare att välja bort egen bil.

Syftet med projektet är öka kunskapen om hur utformningen påverkar trygghet och trivsel i och kring anläggningar för parkering och mobilitet samt hur denna kunskap kan användas för att säkerställa att olika befolkningsgrupper (ålder, kön och bakgrund) känner sig trygga, inbjudna och inspirerade att använda nya lösningar och resa mer hållbart.

Projektet ska ta fram generella gestaltningskoncept och rekommendationer för ombyggnad baserade på kunskap om mobilitet, människors upplevelser och känslor, inte minst trygghet, och mänskligt beteende.

Projektet bygger på tidigare forskning och erfarenheter samt på fallstudier som genomförs i några olika typer av parkeringsanläggningar. Fallstudierna innefattar platsanalys och gestaltningsförslag för respektive anläggning och plats. Trygghetsvandringar och fokusgrupper med boende används i fallstudierna. Analys och förslag tas fram i dialog med boende, fastighetsägare och förvaltare och tar tillvara deras platsspecifika kunskap och erfarenheter.

Projektet drivs av Trivector, forskningsinstitutet RISE och Nyréns Arkitektkontor tillsammans med Familjebostäder och Rikshem. Projektet har stöd av Vinnova och utgör en del av Vinnovas satsningar inom området Hållbar Mobilitet.

Mer information

Vill du veta mer information om projektet, kontakta Malin Gibrand, malin.gibrand@trivector.se, 010-456 56 72

Ökad transporteffektivitet, tillsammans med en övergång till biodrivmedel och elektrifiering, är en utpekad nyckelstrategi för att dels uppnå transportsektorns klimatmål avseende 70-procents minskade utsläpp 2010–2030 och nollutsläpp till 2045, dels uppnå socialt hållbara lokalsamhällen.

Trivector Traffic och IVL Svenska Miljöinstitutet forskar tillsammans, med finansiering från FORMAS och Trafikverket, med syfte att identifiera nödvändiga komponenter för det tidiga planeringsskedet med att komma överens om mål, metoder och åtgärder för transport- och samhällsplanering i samverkan mellan olika aktörer för att nå transporteffektivitet och andra hållbarhetsmål. Vår hypotes är att nödvändiga komponenter kan återfinnas inom litteraturen för två forskningsområden:

1) Åtgärdspaket för transporteffektivitet med synergieffekter för andra hållbarhetsmål

2) Processer, arenor och metoder för utformning av gemensamma målbilder

Forskningen bidrar till en utvecklad kunskap om processer för att arbeta med målstyrning och transporteffektivitet. Vidare bidrar resultat till att stärka Trafikverkets, kommuners och regioners metoder för samverkan sinsemellan men också med andra externa intressenter såsom näringsliv och den idéburna sektorn. Resultat från forskningen förväntas även generera kunskap om hur samlade styrmedelspaket och samverkansplanering skulle kunna integreras i gemensamma planeringsprocesser framgent. Som en del i forskningen genomförs en fiktiv planeringsprocess i Jönköping där konkreta förändringar i markanvändning testas och utvärderas.

Mer information: Christian Dymén (010-456 56 77)

Publikationer:

Johan M. Sanne, Christian Dymén, Håkan Johansson, John Odhage, Åsa Romson, Emma Lund_c768-Målstyrd-planering-processer-metoder-styrmedel-och-atgarder-for-ett-transporteffektivt-samhalle_20230613

Kloo, H., Dymén, C., Fredricsson, C., & Hult, Å. (2020).  Gemensam planering – Samverkansformer för att planera trafik och bebyggelse mot en hållbar målbild. Trivector rapport 2020:61

Hult, Å., Larsson, M.O., Wennberg, H., & Nyström, K. (2017). Motsättningar mellan prognosstyrd och målstyrd planering av infrastruktur IVL rapport C248

Behrends, S., Fredricsson, C., Lund, E., & Sköld, S. (2019). Samverkansformer mellan nationella och lokala myndigheter för att underlätta målstyrd vägplanering. IVL rapport C407

I flera olika forskningsprojekt, finansierade av bland annat Energimyndigheten och K2, studerar vi jämställdhetens betydelse för energieffektivisering i transportsektorn. Det finns genomgående stora skillnader mellan könen vad gäller såväl resvanor och beteende som attityder och värderingar kopplat till klimat och miljö. Dessutom är transportsektorn avseende makt fortfarande långt ifrån jämställd, där manliga beslutsfattare och manliga normer dominerar. Syftet med forskningsprojekten är att bättre förstå hur kön och genusnormer påverkar beslut på kommunal och regional nivå med det långsiktiga målet att dels bidra till en jämställd transportsektor och ett mer hållbart transportsystem.

Projekten har hittills resulterat i följande vetenskapliga och populärvetenskapliga publikationer:

Kronsell, A., Dymén, C., Rosqvist, L. S., Stepanova, O., & Hiselius, L. W. (2023). Critical masculine and feminine norms in sustainable municipal transport policies and planning. Journal of Environmental Policy & Planning, 25(6), 663-675.

Hiselius, L. W., Kronsell, A., Rosqvist, L. S., Dymén, C., & Stepanova, O. (2023). Gender Representation and Leadership in Local Transport Decision-Making Positions. Sustainability, 15(14), 11280.

Dymén, C., Kronsell, A., Smidfelt Rosqvist, L., Stepanova, O., & Winslott Hiselius, L. (2021). Könade normers betydelse för en jämställd och hållbar transportpolitik och planering. In (Eds.) L. Eriksson, K. Isaksson, & J. Witzell. På väg mot hållbar omställning? Kunskap, makt och mening i nationell transportplanering. Linnefors förlag

Winslott Hiselius, L., Kronsell, A., Dymén, C., & Smidfelt Rosqvist, L. (2019). Slutrapport från projektet Jämställdhetens betydelse för energieffektivisering i transportsektorn

Kronsell, A., Dymén, C., Smidfelt Rosqvist, L., & Winslott Hiselius, L. (2020) Masculinities and femininities in sustainable transport policy: a focus on Swedish municipalities, NORMA International Journal for Masculinity Studies

Kronsell, A., Smidfelt Rosqvist, L., & Winslott Hiselius, L. 2016. Achieving Climate Objectives in Transport Policy by Including Women and Challenging Gender Norms – the Swedish Case. International Journal of Sustainable Transportation, 10:8, 703-711.

Winslott Hiselius, L., Kronsell, A., Dymén, C., Smidfelt Rosqvist, L., 2019. Investigating the link between transport sustainability and the representation of women in Swedish local committees. Sustainability 2019, 11, 4728

Winslott Hiselius, L., Smidfelt Rosqvist, L., Kronsell, A., & Dymén, C. (2019) Jämställdhetens betydelse för transportsystemets utveckling. K2 Outreach 2019:3

För mer information kontakta gärna Lena Smidfelt Rosqvist 010- 4565610 eller Christian Dymén, 010-4565600.

Detta projekt har haft som mål att undersöka om nudging skulle kunna vara ett sätt att öka användandet av fastighetsnära mobilitetstjänster och utveckla målgruppsanpassade nudginginsatser som gör det enklare för boende att använda dessa tjänster, mer konkret i form av bilpool. Projektet har utgått från boende i ett antal bostadsrättsföreningar, Munkebäcksäng och Munkebäckslund i Göteborg samt Trollberget i Sigtuna, som idag har tillgång till bilpool, för att nyttja de boendes erfarenheter och behov i utformningen av nudgar. Målgruppens motiv till att använda eller inte använda bilpool undersöktes i en intervjustudie.
Totalt intervjuades 13 personer, sex kvinnor och sju män med en spridning i ålder, familjesituation och sysselsättning. Svaren upplevdes mättade efter dessa intervjuer, då liknande svar återkom i intervjuerna. En workshop genomfördes sedan med projektdeltagare från Trivector samt Riksbyggen för att utifrån intervjuresultaten identifiera beteendeinsikter och beslutssituationer hos de boende. Detta användes sedan som underlag för att diskutera lämpliga nudgingmetoder att utveckla vidare.
Genom interaktion med boende samt workshop där beteendeinsikter diskuterades och beslutssituationer identifierades, kunde konstateras att många av de boende är intresserade av att testa bilpool men att flera upplever en brist på lättillgänglig information. Därtill tycktes inte bilpoolen finnas med i de boendes medvetande när valet av färdmedel görs. Projektet har lett till att fördjupa kunskaperna inom nudging för att förstå hur metoden kan användas för att få fler boende att nyttja mobilitetstjänster i högre utsträckning, vilket skapar långsiktigt bättre förutsättningar för alla de satsningar på fastighetsnära mobilitetstjänster som just nu genomförs. Nudgarna som utformats handlar därför primärt om att på olika sätt uppmärksamma och rama in informationen kring bilpool och möjligheterna att leva utan bil i området, att visa vägen, samt att skapa ägandeskap i frågan hos de boende. Totalt har sex nudgar utformats som i steg två kan testas i olika kombinationer:

• Allmän information om bilpool – rama in information som förenklar och gör det hållbara resandet mer attraktivt
• Information om hur bilpool fungerar – visa vägen till bilpoolen
• Berättelser från användare – skapa en social norm genom positiva berättelser från användare
•  Årligt mobilitetsevent – skapa ett socialt sammanhang med prova-på-aktivitet
• Super user/ambassadör – öka ägandeskapet och visa vägen genom en expertanvändare
•  Återkoppling till de boende – berätta om användning och vilka effekter det har gettProjektet har finansierats av Vinnova genom utlysningen ”förändrade resvanor steg 1” och genomförts i samverkan med Riksbyggen.
  Från och med september och två år framåt har vi fått finansiering av Vinnova genom utlysningen ”förändrade resvanor steg 2”. Då ska vi testa nudgarna i fyra bostadsrättsföreningar och sedan utvärdera effekterna. Den här omgången genomförs i samarbete med Riksbyggen och Our Green Car.

För mer information kontakta: Caroline Mattsson, caroline.mattsson@trivector.se

Ta del av hela rapporten>>

Vänd på tänket. Ta servicen till medborgarna i stället för tvärtom. Och planera för tillgänglighet från början. Det föreslår de landsbygdsbor som ingår i forskningsprojektet Rättvis tillgänglighet, som Trivector Traffic driver tillsammans med IVL Svenska Miljöinstitutet och VTI.

Projektet Rättvis tillgänglighet undersöker hur vi skapar en bättre tillgänglighet för människor som bor på landsbygden. Inom ramen för projektet har forskarlaget genomfört tio träffar med ungdomar, äldre, nyanlända flyktingar och arbetspendlare boende i projektets tre fallstudiekommuner Sjöbo, Orsa och Vilhelmina. Gemensamt för många av deltagarna är att de av olika anledningar har begränsade möjligheter att köra bil för att lösa sina vardagsresor, och syftet är att få en bättre förståelse för vilka utmaningar de har att lösa sin vardagsmobilitet.

Kollektivtrafiken framstår i projektet som oerhört viktig för att ge de studerade grupperna möjlighet att ta del i samhället. Samtidigt är kollektivtrafiken på landsbygden utsatt för ständiga nedskärningar och rationaliseringar. Men många av de lösningar som kommit upp handlar inte om transporter, utan om att ”vända på tänket” och ta servicen till medborgarna i stället för tvärtom. Med digitaliseringen kommer också nya möjligheter att skapa tillgång till service lokalt, även om det gäller att vara vaksam så att inte grupper med sämre förutsättningar lämnas utanför.

När det gäller att skapa bättre tillgänglighet lokalt blir det också tydligt att tillgänglighetsperspektivet är oerhört viktigt att ha med sig när man planerar olika typer av verksamheter, för att minimera behovet av att resa. En tydlig slutsats av analysen är att det behövs bättre kunskap om de transportutsatta gruppernas behov hos offentliga aktörer. Detta är också något som de offentliga aktörerna själva efterfrågar, och på vissa håll har man börjat ta steg mot mer dialog och ökad förståelse för att behoven ser olika ut hos olika grupper.

Rapport: Rättvis tillgänglighet för landsbygder och mindre tätorter

För mer information kontakta Emma Lund, 010-456 56 30

I RORiLand-projektet studeras grannskapskontor (co-workinglokaler där man kan arbeta tillsammans med andra i närhet till bostaden) och lokala mobilitetstjänster för att se hur de var för sig och tillsammans kan bidra till minskad pendling och bättre levnadsvillkor i landsbygder. Inom ramen för projektet genomför Trivector Traffic tillsammans med IVL Svenska miljöinstitutet en delstudie som syftar till att ta fram ett koncept för ”landsbygdsmiljöavtal”. Idén är att landsbygdsmiljöavtal skulle kunna vara en parallell till stadsmiljöavtalen, där städer kunnat söka finansiering för åtgärder som underlättar hållbart resande under förutsättning att de åtagit sig att själva genomföra motprestationer. Omställningen till hållbart resande kräver dock andra åtgärder i landsbygdsmiljöer än i städer, och som en del av projektet har forskare från Trivector Traffic och IVL Svenska miljöinstitutet därför genomfört fokusgruppsintervjuer med boende i Brodalen i Lysekils kommun samt i Dals Långed för att bättre förstå vilka åtgärder som skulle kunna underlätta ett hållbart resande för människor som bor i landsbygder. I projektets sista steg samlas synpunkter in från tjänstepersoner och politiker kring hur landsbygdsmiljöavtalen skulle kunna fungera i praktiken. Trivector bidrar också till projektets övriga delar med kompetens inom resvaneundersökningar. RORiLand-projektet finansieras av Energimyndigheten och leds av Fyrbodals kommunalförbund.

Rapport – Landsbygdsmiljöavtal, För ökad tillgänglighet i landsbygder

För mer information: kontakta Emma Lund, 010-456 56 30

Transport- och techbranschen är två branscher som idag är ojämställda. Intelligenta transportsystem (ITS) är ett samlingsnamn för informationsteknik som används för att förbättra och utveckla transportsystemet i hållbar riktning. ITS-tjänster kan användas över landsgränser och underlätta för människor som rör sig mellan länder. Transportsystemets utveckling av fysiska och digitala strukturer skapar förutsättningar, såväl fysiska som mentala, för dagens resenärer likväl som framtida generationers mobilitet. Med bakgrund av detta är det centralt att ta utgångspunkt för jämställdhet och hållbarhet i utvecklingen av transportsystemet.

Tillsammans med EIT Urban Mobility Innovation Hub North i Köpenhamn, ITS Norway, ITS Finland, ITS Estonia, ITS Sweden och ITS Iceland arbetar vi på Trivector Traffic under 2023 och 2024 med projektet Women in Nordic ITS (WIN-ITS). Projektets huvudsakliga syfte är att bygga ett långvarigt samarbete mellan ITS-organisationer i Norden som i sin tur syftar till att främja ett jämställt och hållbart transportsystem. Inom ramen för projektet ska även representation och de normer som styr inom de nordiska länderna när det gäller ITS studeras. Baserat på resultat från studien kommer åtgärdsförslag för att skapa en mer jämställd bransch att ges.

Projektet finansieras av Nordiska ministerrådet.

För mer information: kontakta Julia Nyberg, 010-456 56 20

För att kunna driva transportsystemets klimatomställning och beteendeförändringar mot satta mål i tillräckligt snabb takt, krävs kunskap om hur resandet fungerar för individer i ett helhetsperspektiv men också hur olika kontext påverkar individers resande. Tidigare studier har identifierat grupper med ohållbart resmönster samt vilka resor som har potential att minska för att nå klimatmålen.

Nya metoder för insamling av resvanedata via mobilappen TravelVu möjliggör en betydligt mer detaljerad beskrivning av hur man reser över betydligt längre tidsintervall än enskilda dagar. Med denna typ av nya data kan vi på individnivå beskriva hur ofta olika typer av resor görs, hur ofta olika destinationer besöks och hur olika färdmedel används. I projektet har stora datamängder samlats in för resande hos olika individer över en hel månad respektive för cirka 100 individer ett helt år.

Projektet är ett samarbetsprojekt tillsammans med Lunds universitet och finansieras av Energimyndigheten. Projektet kommer att slutredovisas 2024.

För mer information, kontakta:
Lena Smidfelt Rosqvist, 010-456 56 10
Emeli Adell, 010-456 56 22

SMARTSET utvecklar och demonstrerar lösningar för hur godstransporter kan ske mer hållbart och energieffektivt, genom ett bättre nyttjade av godsterminaler. Projektet är uppbyggt kring tre kärnaspekter:

• Affärsmodeller som skapar förutsättningar för marknadsanpassade lösningar
• Reglering/styrning som ger incitament för en effektivare godshantering
• Energieffektiva fordon som ger mindre miljö- och energibelastande transportlösningar.

Olika affärsmodeller och upplägg testas i såväl erfarna som mindre erfarna städer inom området citylogistik. Projektet koordineras av Trafikkontoret i Göteborg, och svenska implementeringsstäder är Göteborg och Sundsvall. Trivector ansvarar och samordnar för projektets utvärdering av affärsmodellerna från både företagsekonomiskt och miljö/energimässigt perspektiv, samtidigt som en processutvärdering görs för en djupare förståelse för bl a framgångsfaktorer och hinder.
Projektet finansieras av Intelligent Energy Europe (STEER-programmet).
För mer information, kontakta gärna Pernilla Hyllenius Mattisson, 010-456 56 07.

MODBEAR (Mobility management and driver behaviour research) undersöker om och i vilken omfattning nationella “vägverk” i Europa arbetar med mobility management som en strategi för att påverka resebeteendet utifrån ett långsiktigt klimatperspektiv och utifrån att upprätthålla framkomlighet på vägarna vid oförutsedda händelser.

Tretton europeiska vägmyndigheter studeras för att skapa en förståelse för hur mobility management används och jämförs med strategier för trafikstyrning. Myndigheternas uppdrag analyseras och jämförs.  Resultaten kommer presenteras tillsammans med rekommendationer för europeiska vägmyndigheter kring hur de kan arbeta långsiktigt för att minska klimatpåverkan, strategier för planerade vägprojekt samt strategier vid oförutsedda händelser såsom olyckor eller svåra väderförhållanden.

Projektet finansieras av CEDR (Conference of European Directors of Roads) inom CEDR Transnational Road Research Programme och genomförs I samverkan med ARUP, Irland samt Hasselt University, Belgien.

För mer information, kontakta gärna Caroline Mattsson, 010-4565643.

Enligt Trafikverkets beräkningar går det att minska utsläppen av koldioxid från trafiken med så mycket som 15-20 procent enbart genom att arbeta med fysisk planering. En ökad förståelse bland Sveriges kommuner om hur stadsbyggande påverkar trafikalstring och bilinnehav är därför av stor betydelse för att vi ska uppnå Sveriges energi- och klimatmål.

Under 2019 kommer därför tre testkommuner att använda nya verktyg och modeller för att skatta antalet resor med olika färdmedel, bilinnehav och CO2-utsläpp på årsbasis. Förhoppningen är att modellerna ska kunna belysa hur olika grupper kommer resa i framtiden beroende på hur nya områden planeras. Genom denna studie kommer kommunerna också få fördjupad kunskap om hur olika grupper reser, så att orättvisor i transportsystemet kan justeras och bidra till ett mer jämlikt samhälle.

Forskningsprojektet pågår till mitten av 2020. Det är initierat av de två forskningsbaserade konsultföretagen Spacescape och Trivector tillsammans med de tre svenska kommunerna Gävle, Jönköping och Linköping. Energimyndigheten är medfinansiär.

Kontaktpersoner:

Emeli Adell, projektledare Trivector, +46 (0)10-456 56 22

Fyrstegsprincipen är en viktig utgångspunkt för god resurshushållning och för att åtgärder ska bidra till hållbar samhällsutveckling, men får samtidigt inte genomslag i transportplaneringen såsom tänkt. Vårt tidigare FOI-projekt ”Fullt genomslag för fyrstegsprincipen” visade att steg 1- och 2-åtgärder används i begränsad utsträckning för att lösa identifierade brister i transportsystemet och i regel bara som komplement till steg 3- och 4-åtgärder. Den stegvisa prövningen i en åtgärdsvalsstudie görs inte förutsättningslöst och med ett trafikslagsövergripande perspektiv – och inte sällan finns det redan en önskad åtgärd som svar på det utpekade problemet. Ytterligare problem är att både brister och lösningar formuleras inom ramen för dagens transportsystem och med utgångspunkt i lokala brister, inte utifrån en målbild för ett framtida hållbart transportsystem.

Det finns många argument för att ett hållbart transportsystem också behöver vara ett mer transporteffektivt transportsystem. Internationellt finns flera exempel på länder och regioner som arbetar med ett nolltillväxtmål för biltrafik som ett sätt att operationalisera transporteffektivitet i den praktiska planeringen, där Norge är ett exempel på nära håll. Med en sådan målbild för det framtida transportsystemet skulle sannolikt andra brister identifieras i transportsystemet, och andra lösningar föreslås på identifierade brister. I det här projektet utforskar och konkretiserar vi hur en alternativ process skulle kunna se ut vad gäller synsätt, angreppssätt och arbetssätt för en transportplanering som tar fyrstegsprincipen på allvar samt utgår från en målbild om ett transporteffektivt samhälle.

Projektet bidrar till en samsyn kring hur fyrstegsprincipen kan tillämpas för att bidra till ett mer transporteffektivt samhälle genom att sammanföra kunskap från två olika delstudier med olika angreppssätt. Dels görs en intervjustudie med tjänstepersoner i några länder där mål för ökad transporteffektivitet i form av nollväxtmål för trafiken eller liknande redan finns (ex Norge, Wales och Skottland), för att samla in och kunna lära av dessa erfarenheter. Dels görs en djupstudie av vad en målbild om ett transporteffektivt samhälle skulle kunna innebära rent konkret för tillämpningen av fyrstegsprincipen i en svensk kontext, med utgångspunkt i ett par verkliga ÅVS-processer där vi ”backar bandet” för att genom intervjuer med några centrala tjänstepersoner som varit involverade i arbetet föra resonemang om vilka åtgärder ÅVS-processen hade kunnat resultera i om en målbild om ett transporteffektivt samhälle varit vägledande för processen och hur processen hade behövt vara utformad för att nå dit.

För mer information kontakta:
Emma Lund, 010-456 56 30
Håkan Johansson, 010-456 56 79
Christian Rydén, 010-456 56 87