Transportinvesteringar kan vara ett medel för ökad social hållbarhet, inte minst då de skapar tillgänglighet till arbete, studier och service för olika befolkningsgrupper. Mobilitet är ofta en förutsättning för inkluderingen av människor i samhället. Transportsystemet kan också vara ett forum för möten och samspel inom och mellan olika grupper av människor.

– Man pratar alltmer om att transportsystemet har en roll i att stärka det sociala kapitalet i samhället. Samtidigt saknas vedertagna metoder med evidensbaserade effektsamband för att bedöma denna påverkan, menar Christian Dymén, som nyligen avslutat ett forskningsprojekt som studerat hur investeringar i kollektivtrafik påverkar det sociala kapitalet.

Det är dock inte helt lätt att bedöma och mäta socialt kapital. Det är ett mått av kvalitativ karaktär som till viss del också kan utgå från kvantitativa indikatorer.

– I 2013 års Stockholmsförhandling och i Sverigeförhandlingen definierade man socialt kapital i termer av tillit och använde kvantitativa mått som socioekonomi, valdeltagande, tillit och trygghet, berättar Hanna Wennberg som också medverkat i forskningsprojektet.

Modell för att bedöma påverkan på socialt kapital

Trivector har, tillsammans med Malmö universitet och med finansiering från K2, tagit fram och utvecklat en ansats till en modell för att bedöma transportinvesteringars påverkan på det sociala kapitalet. Modellen bedömer kollektivtrafikens bidrag till det sociala kapitalet utifrån tre delar: kollektivtrafikens funktion i termer av tillgänglighet, investeringens signalvärde och möjlighet till möten och samspel mellan människor från samma eller olika grupper i samhället. Modellen är en vidareutveckling av den metod som tillämpades i nämnda förhandlingar.

Betydelse för tilliten till samhället

Modellens ”tänk” går redan nu att tillämpa i sociala nyttobedömningar i praktisk samhälls- och transportplanering. Samtidigt behövs mer forskning för att belägga vissa av de effektsamband som den bygger på. Ett studentarbete från Isabelle Skönström, handlett av Christian Dymén, indikerar att investeringars signalvärde har betydelse för människors tillit till samhället. Att bli ”sedd och hörd” av samhället verkar alltså ha betydelse. Isabelles studentarbete var en del av forskningsprojektet.

Modellen för att bedöma hur investeringar i kollektivtrafik, eller andra transportmöjligheter, kan skapa sociala nyttor i form av socialt kapital beskrivs i rapporten Kollektivtrafik som investering i socialt kapital. Rapporten är författad av Christian Dymén, Hanna Wennberg och Malin Mårtensson från Trivector tillsammans med Christina Lindkvist från K2 och Malmö universitet.

Mer information

• Läs rapporten K2 Oureach – Kollektivtrafik som investering i socialt kapital
• Läs mer om hur vi arbetar med social hållbarhet och bedömning av sociala nyttor och konsekvenser.
• Isabelle Skönströms uppsats Från enskild till kollektiv(trafik)?
• Vill du veta mer, kontakta Christian Dymén, 010-456 56 77 eller Hanna Wennberg, 010-456 56 08.