Mobility labs – metod för att skapa rättvis omställning av transportsystemet
Hur ska styrmedel för en omställning av transportsystemet utformas för att uppfattas som rättvisa, och därigenom få större acceptans? Många av de styrmedel för att minska bilresandet som diskuteras idag (t.ex. ökad skatt på fossila drivmedel, satsningar på kollektivtrafik och cykelvägar) slår olika mot boende i stad och på landsbygd. Medan stadsbor kan välja att ställa bilen om kostnaderna för bilkörande ökar och i stället cykla eller åka kollektivt är alternativen färre på landsbygder, där samma styrmedel riskerar att uppfattas som orättvisa.
I projektet ”Styrmedel för hållbar tillgänglighet”, finansierat av Vinnova, undersökte forskare från Trivector tillsammans med kollegor från Lunds universitet och Trogon AB en ny metod för att utforma paket av styrmedel tillsammans med människor som på olika sätt kommer att beröras av dem. Metoden som vi kallar ”mobility labs” bygger vidare på tankar kring ”urban labs”, där medborgare på olika sätt bjuds in som medskapare för att lösa komplexa problem.
Tre mobility labs
Projektet genomförde ”mobility labs” i Hällefors, Odensbacken och Örebro, där vi träffade grupper av invånare från respektive ort för fokusgruppsdiskussioner om hur de reser idag, deras syn på omställningen av transportsystemet och deras inställning till olika styrmedel. Dessutom genomfördes samtal med politiker och tjänstepersoner på kommun och region. Dessa olika grupper fick senare i projektet ge respons på de analyser och förslag som forskargruppen tog fram.
Många satsningar upplevs orättvisa på landsbygden
Diskussionerna i de olika grupperna hade både likheter och skillnader. De flesta vi träffade uttryckte en stor förståelse för behovet av att ställa om transportsystemet för att nå klimatmålen. Överlag upplevde invånarna i de mindre orterna Hällefors och Odensbacken dock att många av de satsningar som görs på omställningen av transportsystemet inte kommer dem tillgodo, som t.ex. satsningar på höghastighetståg och elcykelpremie, medan höjda skatter drabbar dem hårt. För att omställningen på landsbygden ska fungera efterlyste de bl.a. en större långsiktighet i reglerna kring miljöbilar, och en fungerande kollektivtrafik (både in till närmsta stad och anslutande stadsbusstrafik). Flera personer tryckte också på vikten av bra bredband för att öka möjligheterna att arbeta och göra ärenden på distans. Samtidigt uttryckte de personer vi träffade från Örebro en stor förståelse över att villkoren för stad och landsbygd skiljer sig mycket åt, och att det är rimligt att de som bor i staden står för en större del av minskningen av bilresandet. Med andra ord verkar det alltså finnas goda möjligheter att få acceptans för styrmedelspaket med olika innehåll för stad och landsbygd.
Förslag på rättvisa styrmedelspaket
Nästa steg i projektet var att baserat på resultaten från våra ”mobility labs” ta fram förslag till styrmedelspaket som uppfattas som rättvisa av människor både i stad och på landsbygd. Dessa förslag på paket återkopplades till fokusgrupperna för att se hur våra förslag togs emot av dem.
Målet med studien var dels att utforska förslag på styrmedels/åtgärdspaket som bättre kan säkerställa en hållbar tillgänglighet för alla grupper i ett postfossilt samhälle, dels att utveckla en metod för att inkludera lokalt berörda aktörer i skapandet av styrmedels/åtgärdspaket för den postfossila tillgängligheten i områden och för grupper som riskerar att bli förlorare i samband med omställningsprocessen. Projektet kan därmed bidra till en förändring i hur underlag för beslut om styrmedel tas fram. Förhoppningen är att styrmedlen blir mera kostnadseffektiva, långsiktiga, konkurrensneutrala och förutsebara. Metodiken stärker även det demokratiska perspektivet och möjliggör att olika gruppers röster och acceptans förs fram på ett systematiskt sätt, vilket är en viktig del för att nå socialt hållbara transportlösningar.
Mer information
För mer information, kontakta Emma Lund, 010-456 56 30.