Stadstrafikresandet ökar mest i städer där resandet tidigare har varit lågt
Resandeutvecklingen inom kollektivtrafiken i Sverige har under åren 2016-2019 inte följt trenden från början av 2000-talet. De städer som tidigare ökade mest har i flera fall haft minskningar de senaste åren. Städer, som tidigare legat lågt, ökar däremot. Spårväg är det trafikslag som ökar mest de senaste tre åren, med 18 procent.
Stadstrafik står för omkring 80 procent av alla svenska kollektivtrafikresor. Resandet med stadstrafik i Sverige har genomgått kraftiga förändringar under efterkrigstiden. Vår medarbetare och kollektivtrafikexpert Mats Améen har studerat resandeutvecklingen inom kollektivtrafikresandet i våra städer. Han har tidigare skrivit artiklar om detta i Modern Stadstrafik där han överblickat 70 års stadstrafikutveckling. Nu delar han med sig av utvecklingen åren 2016-2019. Genom att helåret 2019 är valt finns ingen coronaeffekt med i jämförelserna.
Det sammanlagda stadstrafikresandet har ökat med åtta procent 2016–2019. Resandeutvecklingen de senaste tre åren (2016–2019) har ofta inte alls följt trenden från början av 2000-talet (1998–2016). De städer som tidigare ökat mest, bland annat i Skåne, har i flera fall haft minskningar de senaste åren. Och städer, som tidigare legat lågt, ökar. Men Uppsala, som har högst resfrekvens per invånare utanför Stockholm och Göteborg, fortsätter att öka kraftigt.
– Det finns knappast skäl att tro att kollektivresandet nått en mättnadsnivå så att fortsatta ökningar inte skulle vara möjliga, säger Mats Améen.
Spårvägsresandet ökar mest
50 procent av allt stadstrafikresande 2019 sker med buss, medan tunnelbana står för 27 procent, spårväg för 13 procent och tåg för nio procent. Den sista procenten är båtresor. Spårväg är det trafikslag som ökar mest 2016–2019; plus 18 procent. Framför allt har spårvägsresandet ökat i Stockholm (26 procent). Några korta spårvägsförlängningar har gjorts (till Sickla 2017 och till T-Centralen 2018), men i huvudsak har resandeökningarna skett på befintliga linjer. Göteborg har haft en ökning av spårvägsresor med 17 procent, medan det varit en minskning med elva procent i Norrköping.
Kända framgångsfaktorer fungerar bäst
Det finns genomgående drag i många av de städer där resandet ökat mest: Stomlinjesatsningar, bra turtäthet, enkelhet, knutpunktsupplägg samt utvecklat samarbete mellan regional kollektivtrafikmyndighet (RKM), bussentreprenör och kommun tycks vara några av de viktigaste vägarna för att lyckas. Spårtrafik har lett till stora resandeökningar. I främst mindre städer har taxeåtgärder haft betydelse. Det är sedan länge kända framgångsfaktorer som fortfarande verkar fungera bäst.
Mer information
Ta del av hela artikeln i Modern Stadstrafik nr 4 2020
Kontakta Mats Améen, mats.ameen@trivector.se eller 010-456 56 29