Vad talar för integrerade mobilitetstjänster? Vad talar emot?
Ett sätt att få fler att resa hållbart kan vara att knyta ihop flera transportsätt och erbjuda dem som tjänst. Tanken är att resenärer via en integrerad tjänst ska kunna se vilka transportsätt som finns att tillgå för den önskade sträckan och enkelt boka fordon alternativt biljett för hela resan. En ny rapport från det Nationella kunskapscentret K2 visar på vad som driver på utvecklingen av integrerade mobilitetstjänster och vilka hinder som finns.
Tätare stadskärnor, ökade kostnader för att äga egen bil och ökat intresse för delningsekonomi talar för utvecklingen av integrerade mobilitetstjänster. Det gör även efterfrågan på individuellt anpassade transporttjänster, enklare bokning och betalning.
Att attrahera ett tillräckligt stort antal resenärer kan dock vara ett problem. Generellt sätt tenderar vi att övervärdera nyttan av den lösning vi har idag och undervärderar potentiella vinster med annan lösning.
Vem tar rollen som ansiktet utåt?
– En viktig fråga är vilken typ av aktör som kommer ta på sig rollen att vara ansiktet utåt mot kunden. Denna fråga är intressant inte minst därför att så många olika typer av aktörer är aktiva på marknaden för integrerade mobilitetstjänster – förutom kollektivtrafiken och bilindustrin har IT-aktörer bland annat från telekombranschen visat intresse. Det är fortfarande en öppen fråga i vilken utsträckning dessa aktörer konkurrerar med eller kompletterar varandra, säger Emma Lund, trafikkonsult på Trivector och huvudförfattare till rapporten.
Även staten, kommunerna och regionerna har stor betydelse. De kan skapa förutsättningar för integrerade mobilitetstjänster till exempel genom att anpassa lagstiftningen och genom att utforma infrastrukturen så att olika trafikslag integreras på ett smidigt sätt.
Om rapporten
Rapporten ”Drivers and Barriers for Integrated Mobility Services” (K2 Working Papers 2017:3) ger en överblick av litteraturen om integrerade mobilitetstjänster, med särskilt fokus på vad tidigare forskning säger om hinder och möjliggörare för dessa tjänster. Bakom rapporten står Emma Lund och Johan Kerttu, Trivector, och Till Koglin, K2 och Lunds universitet. Projektledare för forskningsprojektet är Annica Kronsell, K2 och Lunds universitet.
Läs mer om Mobilitetstjänst och bilpool.