I bostadsbeståndet från 1950 till 1970-talet finns många områden som är socialt utsatta och har problem med otrygghet – inte minst kopplat till trafik och parkering. I projektet ”Rikare grannskap” har otrygghetsproblemen identifierats som en stor utmaning. Bostadsbolag och fastighetsägare vittnar om att de har problem med kriminalitet i och i anslutning till parkeringsanläggningarna. Boende undviker att använda garagen. Otrygghetsproblemen gör att bostadsaktörer är tveksamma till att behålla anläggningarna och till att satsa på nya gemensamma mobilitetslösningar i garage.

Gemensamt för en stor del av Sveriges parkeringsanläggningar från 1960- och 70-talet är att de är slitna och nedgångna. Många fastighetsägare står inför beslut om att investera i upprustning, ombyggnad eller rivning av sina anläggningar. Det finns ingen siffra på hur många parkeringsanläggningar som finns i Sverige, men en mycket grov bedömning är att det kan röra sig om cirka 4 000 anläggningar – en enorm resurs för omställning. Att omvandla dem för alternativa mobilitetslösningar skulle ge ett stort antal boende tillgång till alternativa mobilitetslösningar som förenklar vardagen för flertalet och gör det lättare att välja bort egen bil.

Syftet med projektet är öka kunskapen om hur utformningen påverkar trygghet och trivsel i och kring anläggningar för parkering och mobilitet samt hur denna kunskap kan användas för att säkerställa att olika befolkningsgrupper (ålder, kön och bakgrund) känner sig trygga, inbjudna och inspirerade att använda nya lösningar och resa mer hållbart.

Projektet ska ta fram generella gestaltningskoncept och rekommendationer för ombyggnad baserade på kunskap om mobilitet, människors upplevelser och känslor, inte minst trygghet, och mänskligt beteende. Det bygger på tidigare forskning och erfarenheter samt på fallstudier som genomförs i några olika typer av parkeringsanläggningar. Fallstudierna innefattar platsanalys och gestaltningsförslag för respektive anläggning och plats. Trygghetsvandringar och fokusgrupper med boende används i fallstudierna. Analys och förslag tas fram i dialog med boende, fastighetsägare och förvaltare och tar tillvara deras platsspecifika kunskap och erfarenheter.

– Projektet är viktigt för oss på Familjebostäder, eftersom vi har många garage av liknande slag med samma typ av användande och i viss mån med trygghetsproblem. Det är intressant att se hur vi kan jobba med anpassningar i dessa garage, men även att få inspiration kring nytänkande mobilitetslösningar – ett område vi behöver utveckla, berättar Hanna Helsing, Verksamhetsutvecklare på Familjebostäder.

Mer information

Har du liknande frågeställningar kring ombyggnadsmöjligheter för äldre garage- eller parkeringsanläggningar? Vill du ha mer information om projektet?

Kontakta:
Malin Gibrand, Affärsområdesansvarig human mobilitet, 010-456 56 72
Emma Lund, Forskningsansvarig, fokusområdesansvarig styrmedel och ekonomi, 010-456 56 30

Projektet drivs av Trivector, forskningsinstitutet RISE, Nyréns Arkitektkontor tillsammans med Familjebostäder och Rikshem. Projektet har stöd av Vinnova och utgör en del av Vinnovas satsningar inom området Hållbar Mobilitet. I projektets referensgrupp ingår även Svenska Bostäder, Stockholms stad och Uppsala kommun.