Majoriteten vill satsa på hållbart!
Sedan länge har forskare och experter vetat vad som krävs för en hållbar utveckling för mobilitet och transporter. En klar majoritet av befolkningen i Sverige är också positiva till en klimatomställning. Nu finns också flera internationella exempel där genomgripande åtgärder genomförs med folkligt stöd.
Den så kallade FFF-utredningen (Fossilfrihet på väg, SOU 2013:84) kom då fram till att biltrafikarbetet i Sverige behövde minska med cirka en tredjedel av minskningsbehovet för att nå klimatmålen medan ny teknik och bränsle kunde bidra med två tredjedelar. I höstas publicerade forskare från KTH resultaten från sex olika scenarios för att nå målen som alla visar att det krävs en minskning av transportarbetet med mellan 21 och 47% (Berg, Höjer & Åkerman, 2023).
Det är alltså klart att vi behöver ställa om, men det är fortfarande för många svårt att se vad det innebär. Forskning vet idag att den typ av förändring vi behöver sker först när vår förmåga att föreställa sig denna framtid har aktiverats. Hur vi människor föreställer oss framtiden påverkar vilka val vi gör – det gäller inte minst föreställningar av hur ett hållbart transportsystem kommer att fungera.
Sprungna ur forskningen på Lunds tekniska högskola har vi alltid intresserat oss för människors resvanor och hur de ser ut hos olika grupper. De senaste åren har vi samlat en mängd detaljerade resvanedata via vår resvaneapp TravelVu. Från ett forskningsprojekt som samlat resvanor för en månad hos 475 personer fördelat över hela Sverige vet vi att ungefär hälften av befolkningen står för hela 83% av det totala bilresandet sett över en månad. Det innebär i sin tur att hela 50% av befolkningen idag har ett hållbart vardagsresande (Winslott Hiselius, Smidfelt Rosqvist m fl, kommande). Framtidens hållbara resande finns alltså redan nu hos många. Det inger hopp om att en hållbar mobilitet på totalen inte borde vara alltför svår att uppnå med tanke på att dessa mönster visas från beteende i dagens system. Samtidigt vet vi att motståndet mot denna omställning hos vissa grupper är stort.
Det finns fler och fler internationella exempel där genomgripande åtgärder för minskad biltrafik i städer genomförs med folkligt stöd. Och där opinionen svängt snabbt med erfarenheterna nått ut till fler om det positiva som kommer när minskad biltrafik ger plats åt nya kvaliteter och dess negativa effekter som buller och avgaser minskar. Ett sådant exempel är Gent.
Helt avgörande för att få den starka acceptans som finns i dessa exempel har varit att involvera medborgarna i processen. Ett resultat som var tydligt från ett annat forskningsprojekt vi deltog i tillsammans med Lunds universitet för ett antal år sedan. Som alltid är tydlig kommunikation en framgångsfaktor. Redan på 90-talet var det välkänt bland oss forskare att politiker har en överdriven tro på medborgares motstånd mot förändringar. En majoritet är ofta positiva till förändringar som till exempel omvandling av stadsmiljöer. De positiva hörs dock inte lika mycket i debatten som motståndarna som dessutom ofta är högljudda. I Sverige är mer än 80% av befolkningen positiva till en klimatomställning. Låt inte en minoritet domptera villkoren för en hållbar framtid för våra barn och barnbarn!
Mer information
Kontakta Lena Smidfelt Rosqvist, VD Trivector Traffic, 010-456 56 10